Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

SIP som verktyg i samverkan för vuxnas hälsa

Bild på äldre kvinna som står bakom en annan äldre kvinna och håller sina händer om hennes axlar.

Här kan du läsa om alla steg i processen när du ska upprätta en SIP för vuxna, vid komplexa behov och efter utskrivning från slutenvården.

Syfte med SIP är delaktighet och trygghet

När den enskilde upplever att det är otydligt vad olika verksamheter gör eller planerar att göra kan det vara aktuellt med en SIP - SIP är den enskildes plan!

Syftet med SIP är att den enskilde ska ha inflytande och få vara delaktig i planeringen och genomförandet av den hälsa, vård och omsorg som det finns behov av. Insatserna ska erbjudas tidigt och det ska vara tydligt för såväl den enskilde och närstående som för verksamheterna

SIP ska

  • skapa delaktighet och inflytande för den enskilde.
  • utgå från vad som är viktigt för den enskilde och vara den enskildes plan.
  • innehålla vad den enskilde själv kan göra, vad hen behöver hjälp och stöd med, vem som ansvarar för
  • vad och när, samt vilka kontaktpersoner den enskilde har i de olika verksamheterna.
  • bilda en begriplig, hanterbar och meningsfull helhet för individen, eventuella närstående, verksamheter och andra berörda aktörer.

Personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola ska starta SIP-processen när någon av dem upptäcker att en person behöver insatser från båda huvudmännen. Andra berörda aktörer så som annan enhet inom kommunen, Kriminalvården, tandvården eller Försäkringskassan kan påtala att behov finns.

Den enskilde själv eller närstående kan också efterfråga ett SIP-möte och en SIP. Deras efterfrågan är av stor vikt och ska endast nekas i undantagsfall. Anledningen till nekandet ska då dokumenteras.

Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med den enskildes bästa för ögonen. Det finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För alla är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.

Kommuner och region ansvarar för att tidigt upptäcka behov av SIP. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att den enskildes behov omgående kräver specialistvård. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser.

Läs mer

Stödmaterial-Checklista för SIP-processen 

Information till personen eller annan närstående

Det är viktigt att informera med den enskilde och/eller annan närstående om SIP-processen och vad SIP är. Om det förekommer någon funktionsvariation hos med den enskilde och/eller närstående måste både informationen och processen anpassas. Det gäller för alla typer av funktionsvariation oavsett om det handlar om förmågan att inhämta information, koncentrationssvårigheter eller nedsättningar av annat slag. Det kan även vara viktigt att ha informationen på olika språk. Det är viktigt att försäkra sig om att den enskilde eller närstående har förstått och tagit till sig informationen på så vis som var tänkt.

Läs mer

Informationsmaterial för invånare

Samordnad individuell plan - SIP - 1177 Vårdguiden, 1177.se

Delat beslutsfattande

Exempel på när SIP kan och ska göras

  • Det finns behov av insatser från de båda huvudmännen
  • Den egna verksamheten kan inte ensam tillgodose behovet av stöd.
  • Kompetens behövs från flera verksamheter.
  • Ansvarsfördelning behöver tydliggöras.
  • Insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordning.
  • Verksamheter sinsemellan har behov av att veta vad andra gör för att kunna ge rätt stöd.
  • Den enskilde upplever att hen ”hänvisas runt”.
  • Efter utskrivning från slutenvården.
  • När rehabiliteringsplan ska göras

Situationer när SIP kan och ska göras

  • När en enskild behöver ha kontakt med flera olika samhällsinstanser samtidigt såsom socialtjänsten, LSS-verksamheten och vuxenpsykiatrin.
  • När den enskilde eller närstående lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter
  • Om en enskild missbrukar och /eller är spelberoende

Läs mer

Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk av alkohol och droger och spel om pengar 2017-2020, PDF

Specifikt för in- och utskrivningsprocessen

Om den behandlande läkaren, när den enskilde skrivs in i den slutna vården, bedömer att den enskilde kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den regionfinansierade öppna vården efter det att hen har skrivits ut, ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna om denna bedömning genom ett inskrivningsmeddelande i IT-tjänsten.

Vid utskrivning från sjukhus ska den enskilde alltid erbjudas ett SIP-möte om det efter utskrivning finns insatser från både kommun och region. Om den enskilde efter utskrivningen behöver insatser från både region och kommun i form av hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst, ska SIP-möte genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. SIP-mötet genomförs oftast en tid efter utskrivning från sjukhus. Vid SIP-mötet upprättas SIP, om personen samtycker till det.

Finns redan en upprättad SIP vid inskrivningen ska den:

  • följas upp och revideras eller
  • om det långsiktiga målet påtagligt förändrats, i och med inskrivningen, kan det finnas skäl att avsluta upprättad SIP och starta om SIP-processen på nytt utifrån nya förhållanden.

Detta förutsatt att den enskilde samtycker.

Den regionfinansierade öppna vården ska delta i SIP-mötet både i de fall när den uttryckligen har ett eget ansvar för insatser till den enskilde och i de fall då insatserna huvudsakligen ska genomföras av den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården.

Slutenvården ska samarbeta med huvudansvarig fast vårdkontakt kring planering och samordning. Om slutenvården bedömer att det kan finnas behov av SIP-möte och SIP på sjukhus, ska detta kommuniceras till huvudansvarig fast vårdkontakt.

Läs mer

Rutin för in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt IT-tjänsten SAMSA, gitsvg.se

All planering kring SIP ska utgå från vad barnet behöver. Barnet själv ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad. Familjen runt barnet har en viktig roll och behöver självklart vara delaktiga i planeringen.

Den huvudman som tagit initiativ till SIP-processen ska förbereda mötet tillsammans med barnet eller den unge och vårdnadshavare. Barnet och vårdnadshavares delaktighet är central i allt arbete med SIP. Det är deras situation, erfarenhet och upplevda behov som ska utgöra utgångspunkten för planeringen i kombination med professionens bedömning och utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Förberedelsen börjar med frågan: ”Vad är viktigt för dig?” (dvs. det långsiktiga målet)

Läs mer

Stödmaterial, se metoder för kartläggning

Utmaningar

Den enskildes delaktighet är centralt i allt arbete med SIP. Det är dennes behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Personen själv ska ges möjlighet att delta aktivt i arbetet. Detta ska ske när det är möjligt. Syftet med begränsningen är att understryka att planeringsansvaret bör finnas kvar också när den enskilde har samtyckt till att en plan upprättas, men på grund av exempelvis sjukdom, demens, missbruk eller av någon annan anledning inte förmår delta.

Närstående ska ges möjlighet att aktivt delta såväl i planeringen som under möten, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Kanske har den enskilde då önskemål om vem som ska finnas med som stöd under mötet och förklara vad som händer. Med olika metoder kan personer komma till tals och göras delaktiga i arbetet med SIP utan att vara med på själva mötet, exempelvis genom att delta i en del av mötet, eller att i brev som läses upp under mötet uttrycka vad de tycker.

Läs mer

Stödmaterial, metoder för delaktighet

Stödmaterial, Använd SIP vid demens

Skapa goda förutsättningar

Att förbereda handlar centralt om att skapa goda förutsättningar för den enskilde och eventuella närståendes delaktighet, kartläggning av personens styrkor och svagheter samt tydliggöra vad hen själv kan ta ansvar för. Planeringen ska utgå från den enskildes hela livssituation och där kan när­stående ha en viktig roll att fylla.

Utifrån det kallas sedan ansvariga från de två huvudmännen och andra berörda aktörer bjuds in till SIP-möte.

Läs mer

Stödmaterial, Frågor att ställa vid kontakt med andra aktörer under förberedelser

Ett tydligt syfte

Syftet med SIP-mötet ska vara tydlig i kallelsen det vill säga varför mötet behövs och den enskildes långsiktiga mål. I kallelsen ska även frågeställningarna vara tydliga det vill säga vad som ska tas upp på mötet och vad de kallade/inbjudna kan bidra med för att nå delmålen. Kom överens om tid och plats utifrån den enskilde och ev närstående samt på vilket sätt den enskilde och ev närstående vill medverka på SIP-mötet.

Läs mer

Stödmaterial, Formulera mål

Stödmaterial, Metoder för delaktighet på SIP-mötet

Samtycke

För att kunna genomföra SIP-mötet och upprätta SIP samt möjliggöra informationsöverföring mellan huvudmännen och andra berörda aktörer (tex myndigheter), är huvudregeln att den enskilde och i aktuella fall närstående ger sitt samtycke.

Ett samtycke kan lämnas skriftligen, muntligen eller genom att den enskilde på annat sätt visar att hen samtycker. Den enskilde kan till exempel samtycka till insatser genom en jakande nick. Samtycke kan också vara presumerat, vilket innebär att man förutsätter att den enskilde sam­tyckt, även om det inte uttryckts. Då måste den enskilde ha informerats och inte gett uttryck för någon motvilja.

Ett muntligt samtycke ska i första hand dokumenteras i gällande IT-tjänst, i andra hand i verksamheternas dokumentationssystem. Vid skriftligt samtycke används Mall för samtycke, bilaga 2.

Samtycket kan aldrig vara generellt. För den enskilde och ev närståendes ska det vara tydligt vem eller vilka som ska ta del av information samt vilken information de får ta del av.

Informationsöverföringen ska endast röra uppgifter som behövs för att samtliga ska kunna planera och utföra sina insatser. Ett samtycke är tidsbegränsat (gäller i max ett år) och den enskilde samt  ev närståendes har när som helst rätt att dra tillbaka sitt samtycke.

Samtycket i SIP-processen omfattar två delar. Den ena avser informationsutbyte mellan berörda parter, vid ett SIP-möte eller inför ett SIP-möte, och den andra gäller samtycke till att SIP upprättas.

Samtycke vid nedsatt beslutsförmåga

Hur gör man när den enskilde, till exempel på grund av sjukdom eller skada, inte kan eller har möjlighet att lämna uttryckligt samtycke och ett behov av samordning finns?

Enskild som själv har svårt att efterfråga en SIP bör få anpassad information och erbjudas SIP vid behov. Den som inte kan lämna sitt samtycke ska inte fråntas möjligheten att få sina insatser samplanerade i en SIP. Detta kan ske genom företrädare, menprövning, framtidsfullmakt och förvaltare.

Läs mer under ”Stödmaterial -Samtycke” 

Om den enskilde inte lämnar samtycke

Om den enskilde inte samtycker till ett SIP-möte och att en SIP upprättas så ska det accepteras. Det är emellertid viktigt att den enskilde och ev. närstående dessförinnan har fått information om vad SIP-mötet innebär, och hur det påverkar samordningen av insatser runt den enskilde. Detta innebär nödvändigtvis inte att den enskilde motsätter sig insatserna från de berörda enheterna.

Läs mer: Delat beslutsfattande

Läs mer

Mallar och formulär för SIP

In- och utskrivningsprocessen

I rutinen för in- och utskrivningsprocessen sker planeringen och inhämtande av samtycken skrivna digitalt, under ”Planering” i IT-tjänsten. Alla som efter utskrivning från slutenvården har eller behöver insatser från båda huvudmännen ska informeras om och erbjudas SIP-möte. Det är den enskilde eller ev. närståendes/förvaltares samtycke som avgör om en SIP ska upprättas eller inte, vid SIP-mötet.

Finns redan en upprättad SIP vid inskrivningen ska den:

  • följas upp och revideras eller
  • om det långsiktiga målet påtagligt förändrats, i och med inskrivningen, kan det finnas skäl att avsluta upprättad SIP och starta om SIP-processen på grund av nya förhållanden.

Detta förutsatt den enskilde eller ev. annan samtycker. Enligt rutinen för in- och utskrivningsprocessen ska man i vårdbegäran meddela att en upprättad SIP finns.

Via planeringsmeddelanden, och eventuellt planeringsmöte på sjukhuset, samråder huvudansvarig fast vårdkontakt inom den regionfinansierade öppenvården med den enskilde och ev. närstående samt övriga berörda parter om upprättad SIP ska följas upp och revideras, eller avslutas och startas om, på grund av nya förhållanden. Man kommer även överens när uppföljningen ska ske

Ansvaret för att följa upp och revidera en redan upprättad SIP, innehas av huvudansvarig för SIP. Huvudansvarig för SIP behöver inte vara en kontakt i regionfinansierad öppenvård.

Avslutas SIP är det huvudansvarig fast vårdkontakt i den regionfinansierade öppna vården som är ansvarig för att SIP-processen startas upp på nytt och är sammankallande till SIP-mötet.

Läs mer

Rutin för in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt IT-tjänsten SAMSA, gitsvg.se

Kallelse/inbjudan till SIP-möte ska i första hand skickas i gällande IT-tjänst, i andra hand skrivs kallelsen ut ur IT-tjänst och skickas till inbjudna aktörer som inte har tillgång till IT-tjänst. I annat fall används mall för skriftlig Kallelse/inbjudan, bilaga 3.

De kallade/inbjudna ska meddela vem som kommer delta på SIP-mötet. Vid förhinder ska en ersättare utses. SIP-processen ska starta utan dröjsmål, vilket ofta innebär inom några dagar från att behovet är upptäckt och bedömt.

Det är viktigt att barnets/den unges behov får avgöra när SIP-mötet hålls. Ibland kan det vara nödvändigt med ett snabbt SIP-möte, ibland kan det vara av vikt att hitta en tid som passar de som har god kännedom om barnet/den.

SIP-mötet bör hållas inom tre veckor efter det att behovet är upptäckt. Inför utskick av kallelse bör en muntlig kontakt ha skett med berörda.

Läs mer

Stödmaterial, Frågor till andra berörda inför SIP-mötet

Stödmaterial, Kallad - vad förväntas av mig?

De här kan kallas till SIP

  • Socialtjänst
  • Regional och kommunal hälso-och sjukvård
  • Skolan (enligt överenskommelse i VGR)

De här kan kallas till SIP

  • Försäkringskassan
  • HVB-hem
  • Kriminalvården/frivården
  • Närstående

m.fl.

Av kallelsen/inbjudan ska det tydligt framgå:

  1. Syfte med SIP-mötet, varför mötet behövs och barnets/den unges långsiktiga mål.
  2. Frågeställningar som ska tas upp på mötet och vad de kallade/inbjudna kan bidra med för att nå det långsiktiga målet.

Digitalt möte

Digitala möten kan med fördel hållas om den enskilde samtycker till det.

Läs mer

Stödmaterial, Digitalt möte

In- och utskrivningsprocessen

SIP-mötet hålls en tid efter utskrivning. SIP-mötet på sjukhus, sker endast när det inte räcker med den kortsiktiga planeringen för den första tiden i hemmet.

Exempel på när SIP kan behövas på sjukhus:

  • enskild som vårdas i palliativa enheten eller neonatal.
  • enskild med stora kognitiva besvär
  • enskild med svårare psykiatrisk problematik eller samsjuklighet
  • enskild där det finns risker för allvarlig försämring, suicid och/eller olycksfall som medför att det inte räcker med en kortsiktig planering för att trygga och säkerställa hemgången.

Finns redan en upprättad SIP

Ansvaret för att följa upp och revidera en redan upprättad SIP, innehas av huvudansvarig för SIP. Huvudansvarig för SIP behöver inte vara en kontakt i regionfinansierad öppenvård.

Avslutas en pågående SIP är det huvudansvarig fast vårdkontakt i den regionfinansierade öppna vården som är ansvarig för att SIP-processen startas upp på nytt och är sammankallande till SIP-mötet.

Huvudansvarig fast vårdkontakt inom den regionfinansierade öppenvården skickar kallelse/inbjudan till SIP-möte. Kallelse/inbjudan skickas till den enskilde, berörda verksamheter och andra aktörer, senast tre kalenderdagar efter att slutenvården skickat meddelande om utskrivningsklar.

Om den enskilde inte har behov av insatser från båda huvudmännen efter utskrivning ska planeringen säkra en trygg och säker utskrivning. Bedömningen att SIP inte behövs ska i sådana fall meddelas alla berörda verksamheter.

Läs mer

Rutin för in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt IT-tjänsten SAMSA, gitsvg.se

Viktigt! När den enskilde inte är känd hos en verksamhet

I det fall den enskilde inte är känd hos en verksamhet är det upp till huvudmannen, som mottagit kallelsen, att avgöra vem som ska medverka på SIP-mötet. Skyldigheten att medverka på SIP-mötet gäller då huvudmannen och inte en enskild verksamhet.

  • Om en verksamhet fått en kallelse och inte är rätt instans så åligger det verksamheten att inom huvudmannen hitta rätt instans/verksamhet.
  • Den verksamhet som är kallad kontaktar den som skickat kallelsen för att klargöra behovet och meddelar därefter vem från vilken instans/verksamhet som kommer att delta på SIP-mötet.
  • Om den som mottagit kallelsen till SIP-mötet inte hittar någon annan som ska delta, åligger det mottagaren av kallelsen att delta på mötet.
  • Om personen inte har någon pågående vårdkontakt inom regional hälso- och sjukvård är det vårdcentralen som kallas till mötet.
  • Om personen inte har något beviljat stöd eller insats inom kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst är det mottagningsenheten eller liknande, som kallas till mötet.

Läs mer: ”Stödmaterial- Att leda ett SIP-möte”

SIP ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med barnet/den unge och vårdnadshavare. Om det är lämpligt och den unge inte motsätter sig ska vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med SIP.Inför SIP-mötet är det viktigt att alla är förberedda. 

De kallade och inbjudna är tillsammans med barnet/den unge och vårdnadshavare teamet. Den SIP som ska skrivas, ska visa på gemensamt ansvarstagande och tillit inom teamet och ska ses som ett ”samansvar” för helheten kring barnet/den unge och vårdnadshavare. Utifrån den enskildes behov är teamet större eller mindre, träffas oftare eller mer sällan, under en längre eller kortare tid.

Det är viktigt att komma ihåg att SIP-mötet inte är att betrakta som en punktinsats, utan snarare som en process som innebär att berörda enheter har ett löpande samarbete med varandra i både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv.

Läs mer: ”Stödmaterial -Kallad - vad förväntas av mig?”

Mötet utgår från det syfte och de frågeställningar som framkom i kallelsen.

Läs mer: ”Stödmaterial-Dagordning”

Under förberedelserna har barnet/den unge tillsammans med ev. vårdnadshavare och den person som ska sammankalla till SIP-mötet kommit överens om hur barnet/den unge och ev vårdnadshavare vill delta på mötet.

Digitalt möte

Är SIP-mötet ett digitalt möte helt eller till del, krävs andra förberedelser.

Läs mer

Stödmaterial, Digitalt möte

Dokumentation

SIP-mötet dokumenteras i en SIP, vilket i första hand ska ske i gällande IT-tjänst och i andra hand i mall Samordnad individuell plan, bilaga 4. Inför SIP-mötet och uppföljningen är det bra att ha utsett vem som dokumenterar, om det inte är den person som har sammankallat till mötet.
 
För att SIP ska kunna komma till nytta behöver den skrivas på ett sätt som gör den personlig. Den ska kunna kännas igen som Lisas eller Kalles plan. Den behöver också vara lätt att förstå för att kunna komma till användning teamet. Det är viktigt att dokumentationen är tydlig och funktionell, så att barnet/den unge, vårdnadshavare och alla deltagare förstår det som står. Finns möjligheten att dokumentera SIP via stor skärm eller på annat sätt, så att alla ser vad som skrivs är det att föredra.
 
SIP ersätter inte den dokumentation som respektive huvudman och andra berörda aktörer är skyldig att göra.

Mötet ska utgå från det syfte och de frågeställningar som framkom i kallelsen.

SIP dokumenteras tydligt insatserna för att nå det långsiktiga målet och delmålen.

Viktigt!

Även om insatser ska planeras tillsammans är det viktigt att komma ihåg att ingen verksamhet har rätt att besluta om någon annan verksamhets insatser.

SIP ska innehålla:

  • vad barnet/den unge eller vårdnadshavare själva kan göra
  • vad de behöver hjälp och stöd med
  • vem som ansvarar för vad och när
  • samt vilka kontaktpersoner barnet/den unge eller vårdnadshavare har i de olika verksamheterna.
  • plats och datum för uppföljning
  • vem som är huvudansvarig för SIP

Av dokumentationen ska det helt enkelt framgå vem som gör vad, när och var! Beskriv hur målen ska uppnås på kort och på lång sikt. Vad ska göras? Hur ska det göras?

Frågor för att formulera konkreta mål:

  • När ska insatsen påbörjas?
  • När ska insatsen ges?
  • Hur ofta ska insatsen ges?
  • Var ska insatsen ges?
  • Vem ska utföra insatsen?

Läs mer

Stödmaterial, Formulera mål

Huvudansvarig för SIP

Vid SIP-mötet bestäms vem av huvudmännen som får det övergripande ansvaret för planen och blir huvudansvarig för SIP. Barnets/den unges eller vårdnadshavares önskemål, behov och insatsernas karaktär ska vara vägledande för vem som utses till ansvarig för planens fortsättning och uppföljning. Ofta är det den huvudman som barnet/den unge har mest kontakt med får det övergripande ansvaret.

Det övergripande ansvaret som huvudansvarig för SIP behöver inte vara samma person som den som initierade, förberedde och kallade till SIP-mötet. Huvudansvarig för SIP är ansvarig för att sammankalla till uppföljningsmöte och har ansvaret för att följa upp de insatser som dokumenterats i SIP. Plats och datum för uppföljning ska dokumenteras i SIP.

SIP behöver inte skrivas under, men det är viktigt att sammanfatta vad man kommit fram till och fråga barnet/den unge eller vårdnadshavare om hen samtycker till planeringen.

Barnet/den unge eller vårdnadshavare och alla som önskar får en utskrift av SIP för den egna dokumentationen.

Om den enskildes livssituation förändras väsentligt, innan den planerade uppföljningen, ska huvudansvarig för SIP sammankalla berörda och barnet/den unge samt eventuell vårdnadshavare för att följa upp SIP.

Läs mer

Stödmaterial, Att tänka på vid dokumentation

Ibland är alla överens om de uppsatta målen och ibland inte. Om man tycker väldigt olika bör detta framgå av planen. Det är viktigt att verksamhetsföreträdarna är lyhörda gentemot individen och frågar efter dennes behov inom de olika områdena.

Viktigt! 

  • Efter SIP-mötet ansvarar huvudmännen, berörda aktörer barnet/den unge och vårdnadshavare för att utföra sina insatser enligt SIP.
  • Om barnet/den unges livssituation förändras väsentligt, innan den planerade uppföljningen, ska huvudansvarig för SIP sammankalla berörda barnet/den unge och vårdnadshavare för att följa upp arbetet.

In- och utskrivningsprocessen

Upprättande av SIP sker av huvudansvarig fast vårdkontakt i IT-tjänsten.

Rutin för in- och utskrivningsprocessen, www.gitsvg.se

Mata KVÅ-kod

  • AU124 Upprättande av samordnad individuell plan
  • AU125 Upprättande av samordnad individuell plan vid utskrivning

En SIP ska alltid följas upp. Barnets/den unges behov och formen av insatser som avgör hur och när uppföljning ska ske. Under uppföljningen utgår man ifrån upprättad SIP. Plats och datum för uppföljning planerades vid förra SIP-mötet.
 
Uppföljningar kan innehålla uppgifter om:

  • Hur det går för barnet/den unge jämfört med tidigare uppsatta mål.
  • Ny information eller ändrade omständigheter, exempelvis skolbyte eller ny adress.
  • Har de inblandade genomfört de insatser de åtagit sig enligt planen?
  • Har insatserna gett önskad effekt på kort och lång sikt?
  • Behövs annan insats?

Har barnet/den unge fortsatt behov av insatser från de båda huvudmännen, behöver hen fortfarande en SIP och SIP ska då inte avslutas. Man reviderar tidigare SIP och bokar ny tid för uppföljning.

Har det långsiktiga målet påtagligt förändrats och fortsatt behov från de båda huvudmännen finns, kan det finnas skäl att avsluta upprättad SIP och starta om SIP-processen utifrån nya förhållanden.

För att starta en ny SIP-process inhämtas ett nytt samtycke.

In- och utskrivningsprocessen

Enligt rutinen för in- och utskrivningsprocessen ska man i vårdbegäran meddela att en upprättad SIP finns.

Via planeringsmeddelanden, och eventuellt planeringsmöte på sjukhuset, samråder huvudansvarig fast vårdkontakt inom den regionfinansierade öppenvården med barnet/den unge eller vårdnadshavare och övriga berörda parter om upprättad SIP ska följas upp och revideras, eller avslutas och startas om, på grund av nya förhållanden. Man kommer även överens när uppföljningen ska ske.

Ansvaret för att följa upp och revidera en redan upprättad SIP, innehas av huvudansvarig för SIP. Huvudansvarig för SIP behöver inte vara en kontakt i regionfinansierad öppenvård.

Läs mer

Rutin för in- och utskrivningsprocessen, www.gitsvg.se

Mata KVÅ-kod

AW010 Uppföljning

SIP-processen och SIP avslutas:

  • När barnet/den unge inte längre har behov av insatser från båda huvudmännen för att nå det långsiktiga målet.
  • När nya behov av insatser från de båda huvudmännen inte förväntas uppstå inom den närmaste tiden.
  • När barnet/den unge eller vårdnadshavare drar tillbaka sitt samtycke.
  • När det långsiktiga målet påtagligt förändrats och fortsatt behov från de båda huvudmännen finns, kan det finnas skäl att avsluta upprättad SIP och starta om SIP-processen utifrån nya förhållanden.

Det är viktigt för alla involverade, såväl barnet/den unge och vårdnadshavare samt berörda aktörer, att få veta när SIP inte längre gäller.

När SIP avslutas ansvarar var och en, för att detta dokumenteras i respektive verksamhets dokumentationssystem.

Det är viktigt att barnet/den unge och vårdnadshavare får information om vart man vänder sig om behovet av SIP skulle uppstå igen.


Senast uppdaterad: 2021-04-27 14:02