Det politiska samrådsorganet, SRO, ställer sig bakom nytt Hälso- och sjukvårdsavtal
Den 25 november startade beslutsprocessen hos 50 parter då den politiska styrgruppen för översynen samt det politiska samrådsorganet, SRO, mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslaget till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland samt underavtalet Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk.
Det politiska samrådsorganet, SRO, ställer sig bakom nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland med giltighet fr.o.m. 1 april 2017 t.o.m. 31 december 2020. Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som upphör gälla den 1 april 2017.
Det politiska samrådsorganet, SRO, ställer sig bakom underavtal Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk med giltighet fr.o.m. 1 april 2017 t.o.m. 31 december 2020. Ersätter nuvarande överenskommelse som upphör gälla den 31 mars 2017.
Den fortsatta beslutsprocessen
Länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen går nu in i 50 parallella beslutsprocesser. Kommunernas fortsatta beslutsprocess startar med att VästKoms styrelse behandlar ärendet den 6 december innan de fyra kommunalförbunden i sin tur kan rekommendera samtliga kommuner att ställa sig bakom nytt Hälso- och sjukvårdsavtal samt underavtal Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Varje kommun ska därefter besluta i respektive kommunfullmäktige. Västra Götalandsregionens fortsatta beslutsprocess startar med Regionstyrelsens MBL den 5 december, beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tas den 19 december för att sedan beslutas i Regionstyrelsen den 17 januari och i Regionfullmäktige den 31 januari.
Nyheter i avtalet
Förslaget till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal innehåller ett antal nyheter. Bland annat har avtalet fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för de som ska tillämpa avtalet. Strukturen och det nya visuella uttrycket är också något som arbetsorganisationen fått positiv respons på under synpunktsrundan tidigare i år, juni-september.
Några nya avsnitt har också tillkommit för att stärka samverkan och en gemensam syn på samverkan mellan parterna, ett sådant avsnitt är Gemensam värdegrund. Avsnittet poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster.
Huvudavtal och underavtal
En annan förändring är att Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Exempel på sådana underavtal är Överenskommelsen kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk samt Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal.
Implementeringsstöd
Förutom förändringar i huvudavtal och underavtal kommer tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram som ett implementeringsstöd i tillämpningen av avtalet. Arbetsprocessen kring patientfallen påbörjades redan i januari i år och under hösten har processen fortskridit med hjälp av fokusgrupper bestående av operativa representanter från både kommun, primärvård och sjukhus. Patientfallen är tänkta att presenteras i digital form i anslutning till avtalsstart, april 2017.
