När samverkan blir extra viktig – goda exempel och arbetssätt
Det finns några skeenden inom den rättspsykiatriska processen som är mer kritiska än andra och där samverkan, kreativitet och dialog blir extra viktigt.
Permissioner
Permissionerna är ett kritiskt och viktigt steg mot ett liv utanför den rättspsykiatriska vården. De ger möjlighet att successivt pröva vardagen utanför den slutna miljön och skapar en grund för det fortsatta utslussningsarbetet. Hur permissionerna fungerar kan få stor betydelse för nästa steg i processen.
Övergång från slutenvård till öppenvård
Övergången från slutenvård till öppenvård är ofta en känslig fas. Den innebär att personen ska börja orientera sig i nya sammanhang, vilket kan väcka känslor av osäkerhet och otrygghet. Med rätt stöd och en tydlig plan kan övergången bli mer hanterbar.
”Jag trodde att allt skulle lösa sig när jag kom ut.”
-Samuel Alqvist Lilja, om övergången från slutenvård till öppenvård.
Läs hela intervjun med Samuel om att hitta vägen tillbaka efter slutenvården här
Övergång från stödboende till eget boende
Att flytta till ett eget boende från ett stödboende är ett stort steg. För många innebär det frihet men också nya krav och otrygghet. Ett väl samordnat stöd kan bidra till ökad trygghet i den nya situationen.
”Det är mycket krav, och det finns en ständig rädsla för att misslyckas och åka in igen.”
-Samuel Alqvist Lilja, om övergången när friheten ökade på pappret men inte i kroppen.
Läs hela intervjun här
Återinläggning
Ibland kan en återinläggning i slutenvård bli nödvändig. I de situationerna kan det vara värdefullt att, så långt det är möjligt, behålla pågående stödinsatser och boendelösningar. Det kan underlätta vägen tillbaka och bidra till en mer sammanhållen utslussning. Att hålla kvar en plats är inte alltid möjligt, men kan vara ett alternativ att överväga när förutsättningar finns.
Goda exempel
Här är några exempel på hur kommun och region gått in för att ha aktiv samverkan i typiskt sett kritiska faser.
Boendepersonal som deltog i den slutna vården
När en person flyttas från den slutna vårdmiljön till ett boende är det vanligt att vårdpersonalen kommer med ut till det nya boendet. Det är viktigt för att personen ska känna sig trygg. Men i vissa fall räcker inte det.
När en person som hade haft flera tidigare misslyckade utslussningar skulle slussas ut igen kom vårdteamet på en idé. Vad skulle hända om boendepersonalen kom till den slutna avdelningen istället? Den berörda kommunen och det aktuella boendet ställde sig positiva till förslaget och boendepersonalen var snart på plats på Rågården. Personen fick nu möjlighet att lära känna den nya personalen i sin trygga miljö.
Samtidigt fick boendepersonalen bättre förståelse för individens behov och stöd i hur olika situationer kunde hanteras. När det sedan var dags att flytta fanns en etablerad relation och en gemensam plan. Övergången genomfördes enligt plan, och en person som under lång tid haft svårt att ta steget vidare kunde till slut komma ut i en mer självständig tillvaro.
Stående kontakt med boende
När flera personer i öppenvård bor på samma boende finns goda möjligheter till kontinuitet och samverkan. En fast kontaktväg mellan verksamheterna kan göra det enklare att hantera frågor och följa upp insatser.
Ett exempel är Aramia Omsorg i Skövde, som har ett nära samarbete med öppenvårdsmottagningen på Rågården. Genom regelbundna avstämningar skapas förutsättningar för att fånga upp behov i tid och säkerställa att stödet fungerar i vardagen.
Individens behov i centrum, IBIC
Individens behov i centrum, IBIC, är ett arbetssätt som används inom stöd och omsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) och LSS. Det utgår från den enskildes behov, resurser och mål i vardagen.
IBIC kan bidra till en mer strukturerad samverkan och en gemensam bild av vilket stöd som behövs över tid. Det kan vara ett stöd i planering, genomförande och uppföljning av insatser.