Lär känna patientgruppen

Personer som vårdas inom rättspsykiatrin är en mångfacetterad grupp, med olika diagnoser, erfarenheter av brottslighet och skiftande sociala livsvillkor. Samtidigt finns gemensamma drag och förutsättningar som återkommer hos många. I det här avsnittet ges en övergripande bild av patientgruppen och några av de faktorer som präglar deras situation.

Antal

I Västra Götaland vårdas omkring 500 personer inom rättspsykiatrin. Ungefär hälften av dem vårdas i slutenvård och hälften i öppenvård.

500 personer vårdas inom rättspsykiatrin i Västra Götaland.

Kön

Det är fler män än kvinnor som vårdas inom rättspsykiatrin. Könsfördelningen liknar den bland personer dömda för grova våldsbrott generellt.

9 av 10 personer som vårdas inom rättspsykiat rin i Sverige är män.

Ålder

De flesta personer inom rättspsykiatrin är vuxna i yrkesaktiv ålder, medianåldern är 39 år.

Få är under 25 och över 65.

Det är väldigt sällsynt att en person som är under 18 år döms till rättspsykiatrisk vård, men patienter inom rättspsykiatrin kan i undantagsfall vara från 14 år.

Diagnoser

Vanliga diagnoser hos rättspsykiatriska patienter är framför allt psykosdiagnoser som schizofreni, ofta i kombination med personlighetsstörningar och beroendesjukdomar. Även neuropsykiatriska tillstånd som autism, ADHD och svåra affektiva sjukdomar som bipolär sjukdom förekommer.

De allra flesta har mer än en psykiatrisk diagnos, vilket bidrar till komplexa vård- och stödbehov. Majoriteten har dessutom ett pågående eller tidigare skadligt bruk eller beroende av alkohol eller droger. Inte sällan i kombination med social utsatthet.

Brott

Den vanligaste brottstypen är våldsbrott.

9 av 10 personer som döms till rättspsykiatrisk vård har begått någon form av våldsbrott.

Vårdtid

Sluten- och öppenvårdstiden för rättspsykiatriska patienter i Sverige är i genomsnitt 7,5 år, visar siffror från Rättsmedicinalverket. (ref: Rättsmedicinalverket 2023:).

Till skillnad från ett fängelsestraff har vården ingen bestämd tidsgräns. Målet är att med rätt behandling och stöd göra personen redo för ett liv utanför rättspsykiatrin. Merparten av vårdtiden sker inom öppenvården.

9 av 10 personer inom rättspsykiatrin har särskild utskrivningsprövning (SUP) vilket innebär att beslut om utskrivning fattas av förvaltningsrätten.

Utslussning
Vid utskrivning från rättspsykiatrisk slutenvård saknar många arbete och har ofta en begränsad anknytning till arbetsmarknaden. Med samordnat och långsiktigt stöd finns goda möjligheter till en gradvis återetablering i samhället. Det är vanligt att stödet omfattar exempelvis boende med stöd, god man eller förvaltare samt försörjningsstöd eller sjukersättning. Olika samhällsaktörer har här ett gemensamt ansvar för att skapa trygga och hållbara förutsättningar i vardagen.

Återfall i brott är ovanligt
De flesta personer som skrivs ut från rättspsykiatrisk vård kan leva ett stabilt och fungerande liv med rätt insatser och stöd från samhället. Forskning visar att en stor majoritet inte återfaller i brott efter utskrivning. Mellan 70 och 85 procent begår inget nytt brott inom tre år, och endast en mycket liten andel återfaller i allvarlig brottslighet. Jämfört med personer som skrivs ut från Kriminalvården är återfall i brott generellt betydligt mindre vanligt bland dem som lämnar rättspsykiatrisk vård.

Återfall i brottslighet

Personer som återfaller i brottslighet 4,5 år efter utskrivning från rättspsykiatrin: 14% (Noland 2025)

Personer som återfaller i brottslighet 2 år efter avtjänat fängelsestraff.

40-60% efter 2 år (BRÅ)

En bidragande förklaring till de låga återfallen i brott bland personer inom rättspsykiatrin är den långsiktiga vården med tydligt fokus på rehabilitering, i kombination med en välfungerande samverkan mellan region och kommun.

Forskning visar att återfall i brott i hög grad hänger samman med skadligt bruk och beroende, tidigare kriminalitet samt bristande stöd efter utskrivning.

Att rättspsykiatriska patienter återfaller i grov brottlighet är mycket ovanligt.

Pågående studie om patientgruppen

En pågående svensk studie visar att personer som vårdas inom rättspsykiatrin är en varierad grupp, med olika förutsättningar och behov. För att kunna ge rätt stöd och skapa goda förutsättningar för återhämtning är det hjälpsamt att förstå dessa skillnader. Forskningen beskriver tre övergripande grupper med skilda behov av stöd och insatser:

Den första gruppen präglas av kvarstående psykiatriska symtom, ofta i form av psykos, i kombination med svårigheter att samarbeta med vården. Här är det viktigt med insatser som stärker följsamhet till behandling och som bygger en trygg och fungerande samverkan mellan individen och vården.

Den andra gruppen har omfattande och ofta långvariga behov av stöd i vardagen. Det kan handla om svårigheter kopplade till boende, egenvård och social funktion. För dessa personer behövs ofta ett samordnat och uthålligt stöd över tid, där flera aktörer samverkar för att skapa stabilitet och trygghet i livet.

Den tredje gruppen har i många avseenden en relativt god vardagsfunktion, men har samtidigt begått allvarliga brott. Här ligger tyngdpunkten mindre på rehabiliterande insatser och mer på uppföljning, riskbedömning och att tidigt fånga upp signaler på försämring. Den här gruppen utgörs bara av drygt 10 procent.

Sammantaget visar studien att behovet av stöd och insatser kan se mycket olika ut inom rättspsykiatrin. Det innebär att arbetet behöver utformas flexibelt och anpassas utifrån varje persons situation och behov.

Vad som räknas som en positiv utveckling kan också variera. För någon handlar det om att hitta en fungerande behandling och minska symtom, för en annan om att klara sin vardag med rätt stöd, och för ytterligare någon om att bibehålla stabilitet över tid.

För att möta dessa olika behov, särskilt när det gäller långsiktigt stöd i vardagen, är det avgörande med en nära och väl fungerande samverkan mellan vården, kommunen och mottagande verksamheter.

Om studien

Studien är pågående och har ännu inte publicerats.

Studien heter: A national, cross-sectional study of rehabilitative needs among forensic mental health patients – Identifying latent classes to guide service organization

Författare: Pedersen, S. H. Sjödin, A.-K. Eriksson, L. Crocker, A. G. Norrbin, L. & Nilsson, T.

För frågor om studien: Sven.pedersen@vgregionen.se