Den rättspsykiatriska processen – så funkar det

Från dom till ett liv i samhället – så fungerar rättspsykiatrisk vård 

Om en person begår ett grovt brott under påverkan av allvarlig psykiatrisk störning kan domstolen döma till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.

Rättspsykiatrisk vård finns både för att skydda samhället och för att ge personer med allvarlig psykisk sjukdom behandling och stöd till fungerande liv. 

Till skillnad från ett fängelsestraff har rättspsykiatrisk vård ingen bestämd tidsgräns utan pågår så länge det behövs.

Vården sträcker sig ofta över många år och kan delas in i fyra övergripande steg.

1. Inskrivning i rättspsykiatrisk slutenvård

Efter domen skrivs personen in på en sluten rättspsykiatrisk avdelning. I Västra Götaland bedrivs den slutna vården vid Rågården i Göteborg, Brinkåsen i Vänersborg och Skaraborgs sjukhus i Falköping. (karta)

Direkt vid ankomst görs bedömningar av risk och psykiatriska och medicinska behov. Samtidigt informeras den rättspsykiatriska öppenvården och kommunen där personen är folkbokförd genom det digitala verktyget SAMSA. Det görs för att tidigt skapa en gemensam bild av personens situation och behov. 

2. Utredning och behandling i slutenvård

Behandlingen inom slutenvården består ofta av en kombination av läkemedel, psykosocial rehabilitering och stöd i att klara vardagen.

Varje patient har ett team med läkare, psykolog, kurator och omvårdnadspersonal. 

Kuratorn har en viktig roll i att kartlägga sociala behov och börja planera livet utanför slutenvården tillsammans med kommunen och öppenvården. Här kartläggs områden som vilket socialt nätverk personen har, vilken typ av boende som behövs, ekonomiska förutsättningar, hälsa, sysselsättning, fritid och riskhantering. 

De flesta patienter inom rättspsykiatrin omfattas av särskild utskrivningsprövning, (SUP) som innebär att beslut om permissioner, utskrivning och vårdens avslut fattas av förvaltningsrätten. 

Fyra månader efter vårdens start gör chefsöverläkaren en anmälan till förvaltningsrätten om fortsatt vård. Därefter sker omprövning var sjätte månad under hela vårdtiden i både sluten- och öppenvården.

3. Utslussning

När personen bedöms fungera utanför avdelningen påbörjas utslussning från slutenvården. Den sker stegvis och i nära samverkan mellan vården och kommunen.

Ett första steg är permissioner. Förvaltningsrätten beslutar om rätten till permission och vården ansvarar för hur den läggs upp. Permissionerna inleds ofta med kortare insatser över dagen och kan successivt utökas till längre perioder, upp till en vecka i taget.

Under utslussningen upprättar vården och kommunen alltid en samordnad vårdplan – en så kallad SVPL, där ansvar, insatser och uppföljning tydligt beskrivs.

SVPL är ett av de dokument som ligger till grund för ansökan om övergång till öppenvård. Förvaltningsrätten fattar beslut utifrån hur väl det planerade stödet motsvarar personens förutsättningar och behov.

Utslussningen är en kritisk fas. Många personer har fortfarande stora utmaningar, men med rätt stöd från vård och kommun kan ett liv utanför slutenvården ändå fungera.

4. Rättspsykiatrisk öppenvård och stöd i samhället

När personen lämnar slutenvården fortsätter vården inom rättspsykiatrisk öppenvård – ofta i många år. Vården kan antingen ges vid besök till en öppenvårdsmottagning eller hembesök från öppenvårdsteamet. 

Under öppenvården är kommunens insatser som boendestöd, sysselsättning och socialt stöd avgörande för att etableringen i samhället ska fungera. 

Vid behov av återinläggning

Ibland behöver en person återvända till slutenvård. Det kan antingen göras frivilligt eller genom att chefsöverläkaren fattar ett återintagningsbeslut. Då är återinläggningen under tvång och det krävs ett beslut från förvaltningsrätten för att personen ska kunna återgå till öppenvården. Detta kan ta flera veckor. 

Om boende och stöd kan behållas är chanserna större att personen snabbt kan komma tillbaka till öppenvården.  

Återinläggning kan ibland ske i onödan. Det förlänger vårdtiden, ger ofta personen en känsla av misslyckande, försämrat mående och är kostsamt för både regionen och kommunen. Med en fungerande samverkan kan det undvikas. 

Livet efter den rättspsykiatriska vården

När förvaltningsrätten beslutar att den rättspsykiatriska vården ska avslutas kan de allra flesta leva ett fungerande liv – om de får ett bra stöd från kommunen och den allmänpsykiatriska vården.

Rättspsykiatrisk vård är inte bara en fråga om säkerhet, utan om att bygga långsiktiga förutsättningar för ett liv i samhället.