Nära vård
Vad är Nära vård?
Nära vård är ett nytt sätt att tänka, ett förhållningssätt kring hur man organiserar all hälso- och sjukvård med utgångspunkt i patienters och brukares individuella behov. Närhet kan i detta sammanhang inbegripa geografisk närhet, relationell närhet och tillgänglighet. Den närmsta vården är den som patient/brukare kan ta hand om själv; egenvården. Nära vård kan förutom ovanstående också handla om att en ökad användning av tekniska lösningar som underlättar egenvård och/eller vård i hemmet. Exempelvis via mobiltelefon eller andra digitala lösningar.
Färdplan Nära vård En strategi "Länsgemensam färdplan för god och nära vård" är framtagen som börjar gälla 2023-01-01 och arbete pågår för att ta fram en implementeringsplan för länsgemensamma aktiviteter.
Färdplan Länsgemensam strategi för god och nära vård - Vårdsamverkan i Västra Götaland (vardsamverkan.se)
Nätverksgrupp Kopplat till det delregionala arbetet med Nära vård finns en nätverksgrupp med representanter från både kommun och region och för de som arbetar med Nära vård-frågor i sina respektive verksamheter.
Läs mer om Nära vård på SKR Nära vård | SKR
Dokument
Fokus Nära vård
Digitala seminarier under rubriken Fokus Nära vård genomförs regelbundet.
Nästa tillfälle genomförs 2 maj kl. 08.00–08.45 på Teams. Länk kommer längre fram.
Alla vinner när sköra äldre får stöd
Både den enskilde och samhället tjänar på att de sköraste äldre patienterna fångas upp och får anpassad hjälp, visar distriktsläkaren Magnus Nord i sin forskning.
Med en nyutvecklad metod för att identifiera och stötta de äldre som har störst risk att hamna på sjukhus har antalet dagar på sjukhus minskat med 22 procent och vårdkostnaderna med 17 procent i gruppen. Arbetet har bland annat inneburit skörhetsskattning.
- Ett viktigt mål med arbetet är att undvika sjukhusvård, både för den som riskerar att hamna där och för att avlasta vården, säger Magnus Nord som jobbar på Vårdcentralen Valla i Linköping och de senaste åren har varvat arbetet med forskningen.
- Den som läggs in på sjukhus kan bli mindre aktiv, riskerar att utsättas för sjukhusrelaterade infektioner och i en ovan miljö ökar fallrisken.
- Det finns förstås många äldre patienter som behöver läggas in på sjukhus. Det vi är intresserade av är den sjukhusvård som kan undvikas, säger Magnus Nord.
Eftersom vårdbehoven bland äldre är högst skiftande har en modell utvecklats för att hitta de tio procent med störst risk för att bli inlagda på sjukhus. Förutom en utökad hälsobedömning, anpassade insatser och uppföljning har den äldre också fått en personlig vårdkontakt. De har sluppit ställa sig i telefonkö utan har kunnat prata direkt med en sjuksköterska som känner dem. Om de upplever problem i sin vardag har åtgärder satts in. Det kan handla om anpassning av bostaden, medicinjustering eller hjälp av fysioterapeut.
Magnus Nord lade fram sin avhandling, som har den svenska titeln Proaktiv primärvård för äldre personer med hög risk för sjukhusinläggning.
Forskningen kommer att fortsätta i ett nytt projekt tillsammans med Region Jönköpings län där bland annat ökat fokus läggs på samverkan med kommunerna.
