Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedömer, utreder och behandlar barn till och med 17 år som har svårare och mer omfattande psykisk ohälsa.
Exempel på diagnoser och symtom är adhd, autismspektrumtillstånd, svår depression, PTSD, återkommande självskadebeteende eller omfattande ångest och tvång.
För att få vård inom BUP krävs en remiss. Kontaktcentret ”En väg in” hanterar alla nya kontakter och remisser till BUP i Västra Götaland. Dit kan både vårdnadshavare, barn/ungdom, vårdgivare och andra verksamheter som möter barn vända sig.
BUP har både öppenvård och slutenvård
Den största delen av BUP;s verksamhet är öppenvård, med bokade besök. Här arbetar främst läkare, psykologer, sjuksköterskor och kuratorer som möter barnen och deras vårdnadshavare.
Slutenvården står för mer akut eller intensiv behandling till exempelvis allvarlig ätstörning och/eller suicidalitet. Ofta, men inte alltid, handlar det om kortare insatser för att stabilisera ett tillstånd och ge skydd och stöd. Vården övergår sedan till öppenvård. Inom slutenvården arbetar även skötare och behandlingsassistent. Vissa delar av slutenvården ger stöd upp till att ungdomen är 25 års.
Exempel på insatser
- Olika typer av psykologisk behandling vid depression, ångest och tvång, PTSD och trauma. Behandling kan ske individuellt med barnet men även tillsammans med vårdnadshavare. Ibland sker behandlingen i små grupper med andra barn och familjer.
- Inom både öppen och slutenvården arbetar BUP suicidpreventivt och behandlar barn och unga med suicidnära beteenden.
- Färdighetsträning, exempelvis för att hantera starka känslor, stå ut i kris, kommunicera bättre eller hantera negativa tankar. Färdighetsträningen kan ske individuellt eller i små grupper med andra barn och familjer.
- Kunskap om sin diagnos, som till exempel adhd, för både barn och vårdnadshavare. Sker ofta i grupp.
- Läkemedelsbehandling. BUP är i regel den enda vårdgivaren som förskriver läkemedel vid psykisk ohälsa till barn och ungdomar under 18 år.
Insatserna på BUP pågår under olika lång tid. Ibland kan det behövas flera olika insatser. Vården är alltid frivillig, förutom i mycket allvarliga situationer.
Om problematiken minskar och inte längre är mättlig eller svår övergår vården från BUP till vårdcentralen eller UPH. Barnet kan fortfarande ha psykisk ohälsa, men problemen är lindriga och då behövs inte längre BUP:s specialistresurser.