Logotyp för webbplatsen
Vårdsamverkan i Västra Götaland

Metodstöd för samverkan

Tre kvinnor sitter runt ett bord och samtalar

Ofta är det lättare att prata om samverkan än vad det är att samverka i praktiken. Men att lyfta fram värdet av olikheter, snarare än att de krockar, går att träna upp och det finns etablerade metoder. På den här sidan finns konkret stöd i arbetet med samverkan och inspiration att använda på exempelvis APT-möten eller i samverkansgrupper.

Stora värden bakom modeord

Anna Zingmark har lång erfarenhet av komplexa samverkansprocesser. I filmen ger hon en introduktion till vilka värden och möjligheter som gömmer sig bakom det idag lite överanvända begreppet samverkan. Filmen är ungefär sex minuter lång.

 

Reflektionsfrågor
  • Vilka problem i ert arbete kräver samverkan för att kunna lösas? 
  • På vilka olika sätt arbetar ni med samverkan idag?  
  • Vad skulle kunna göras annorlunda i ert arbete med samverkan? 

Samverkan som särskilt arbetssätt

Samverkan innebär att bryta ny mark och att angripa en fråga på nya sätt. I filmen ges konkreta exempel på hur man kan hitta former för det. Filmen är ungefär sju minuter lång.

 

Samverkanstrappan som verktyg för att förstå och utveckla samarbete 

Samverkanstrappan är en modell som beskriver en samverkansprocess. Den kan hjälpa till att förstå hur koordinering kan gå till och vad som behövs för att komma vidare om man kör fast. 

Bild som visar Samverkanstrappan

Reflektionsfrågor
  • På vilket trappsteg befinner ni er? 
  • Finns det steg som ni inte tagit eller som ni hoppat över? 
  • Hur kan ni använda er av modellen i ert arbete? 

Ett användbart begrepp och förståelseram i samverkan 

Ett användbart begrepp i samverkan är autopoiesis, vilket betyder självdiktande. Det innebär att vi alla har en egen självreferens – vi tolkar världen utifrån oss själva och våra egna erfarenheter. Autopoiesis sker hela tiden, till exempel under möten där deltagare kan tolka innehåll och riktning olika. Förståelse för detta kan underlätta samverkan. I filmen, som är ungefär nio minuter lång, beskrivs begreppet mer ingående. 

Reflektionsfrågor
  • Ge exempel på ett eller flera begrepp som ni har märkt kan tolkats olika under möten. 
  • Hur kan man under möten skapa en kultur av att släppa fram olika tolkningar?  
  • Kan du identifiera ett tillfälle då din egen "självreferens" påverkade hur du tolkade något under ett möte, och hur det eventuellt påverkade resultatet?

Att hålla meningsfulla möten 

En nyckel till samverkan är de möten man har är meningsfulla.  Att medvetet arbeta med mötets olika faser – öppnande, dialog och avslutande – kan snabbt ge positiv effekt. Enkla grepp som att till exempel använda avstämningsfrågor som check-in, timeout och check-out kan ge ett möte rätt riktning.

Strategier för möten (Zingmark och Bottheim, 2021) delar in möten i tre delar: 

  • Öppna: Sätt tonen, klargör syftet och deltagarnas förväntningar.
    • Exempel på frågor för check-in: "Vad blir viktigt för dig att prata om idag?" eller "Vad är viktigt att veta om dig inför dagens möte?"
  • Dialog: Fokusera på att stärka olika perspektiv, deltagande, gemensam reflektion och relationer.
    • Exempel på frågor för timeout: "Pratar vi om rätt saker utifrån dagens syfte och ämne?" eller "Finns det något mer vi behöver hinna med innan mötet är slut?"
  • Avsluta: Tydliggör avslut, beslut eller slutsatser och nästa steg.
    • Exempel på frågor för check-out: "Vad blir dina nästa steg?" eller "Vad tar vi med oss från detta möte till nästa möte?"

Reflektionsfrågor
  • Hur kan ett avslut och en sammanfattning ske utan att mötesledaren äger sammanfattningen? 
  • Hur kan allas bilder och syn på mötet komma fram? 
  • Hur kan arbetet fortgå mellan möten?