Barns och ungas psykiska hälsa utifrån indikatorer

Statistik ger aldrig en heltäckande bild, men kan ge en fingervisning om hur utvecklingen går. Här presenteras ett urval indikatorer.

Statistik på kommunnivå

I den interaktiva publikationen Fullföljda studier presenteras nyckeltal om gymnasiebehörighet, språkutveckling och psykiskt välbefinnande. Data från olika källor såsom BVC, registrerade diagnoser i patientregister och enkäter används också för att visa geografiska skillnader och utveckling över tid på regional och kommunal nivå.

Interaktiv publikation med statistik för Fullföljda studier

Arbetet med målen i den nationella strategin följs årligen upp i VGR.

Interaktiv publikation Nationella strategins indikatorer

Att trivas i skolan

Att eleverna trivs i skolan har stor inverkan på studieresultat. I Västra Götaland uppger 76 procent av eleverna i årskurs 9 att de trivs i skolan. Majoriteten av eleverna trivs alltså, samtidigt som 24 procent inte trivs.

76 procent av eleverna i årkurs 9 uppger att de trivs i skolan.

Gymnasiebehörighet

Under 2024 var andelen avgångselever i årskurs 9 i Västra Götaland som nådde gymnasiebehörighet cirka 82 procent. Det var en minskning från året innan, då cirka 84 procent nådde gymnasiebehörighet. Minskningen gällde samtliga delregioner.

Det finns regionala skillnader i gymnasiebehörighet. Göteborgsregionen och Fyrbodal har högst resultat, med nästan 84 procent gymnasiebehöriga elever under läsåret 2023/2024. I Skaraborg och Sjuhärad var andelen gymnasiebehöriga elever lägst, med 79,6 procent respektive 79 procent.

Variation i gymnasiebehörighet i Västra Götaland. Från nästan 84 procent (Göteborgsregionen/Fyrbodal) till cirka 79 procent (Skaraborg/Sjuhärad) läsåret 2023/2024.

Veta var det finns stöd

27 procent av eleverna i årskurs åtta i Västra Götaland uppger att de inte vet vart de ska vända sig om de mår dåligt. Det visar en kartläggning genomförd av Vårdsamverkan 2021.

27 procent av barn och unga i årskurs åtta i Västra Götaland uppger att de inte vet vart de ska vända sig om de mår dåligt.

Digital utsatthet

I en undersökning genomförd i tio kommuner i Göteborgsregionen hösten 2023 (LUPP), kartlades ungas användning av mobil och sociala medier. Många hade negativa erfarenheter, som att blivit hotad online (16 procent i årskurs 8), varit med om spridning av bilder mot sin vilja (9 procent), mobbning/utfrysning (6 procent) och sexuellt våld/utnyttjande (4 procent). Ungdomar som inte identifierar sig som kille eller tjej rapporterade en högre grad av digital utsatthet. Undersökningen visade ett tydligt samband mellan negativa digitala erfarenheter och psykisk ohälsa, framför allt när det gäller nedstämdhet och sömnproblem.

6 procent i årkurs åtta uppger att de blivit utsatta för mobbning och utfrysning på internet eller i mobilen.

Sömnsvårigheter

Sömnsvårigheter ökar bland barn och unga, särskilt bland flickor. En betydligt högre andel flickor i årskurs 9 upplever återkommande sömnproblem jämfört med pojkar. Sömnproblem kan få långtgående konsekvenser för både psykiskt välbefinnande och skolprestationer.

30 procent av flickor i årskurs 9 svarar att de har svårt att sova. Motsvarande siffra för pojkar är 20 procent.

Ångest och tvångssyndrom

Antalet barn och unga med ångest och tvångssyndrom har ökat med över 30 procent, från 2021 till 2023.

Ätstörningar

Antalet barn och unga med ätstörningar i länet har ökat med nästan 39 procent, från 2021 till 2023.

Graf som visar antalet barn 7-17 år med ätstörning i Västra Götaland

Depression

Antalet barn och unga med depression i länet har ökat med över 14 procent, från 2021 till 2023.

Adhd

Antalet barn och unga med diagnosen adhd har ökat. Ökningen beror troligen på en kombination av faktorer. Ökad medvetenhet inom både sjukvården, skolan och hos allmänheten leder till att fler symtom upptäcks och utredningar påbörjas. En ökad tillgång till utredningar och effektivare utredningsprocess kan också bidra till att fler barn och unga får en formell diagnos.