Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Utvecklingsgrupp SAMSA arrangerar med jämna mellanrum samverkansdialoger. På denna sida ser du vilka samverkansdialoger som är på gång, samt kan ta del av material från tidigare samverkansdialoger.
Sammanfattning av vad som framkommit tydligast i kommentarerna som deltagare dokumenterat från sina dialoger från båda samverkansdialoger, 25 april samt 30 maj 2023.
Det är viktigt att aktivitets- och funktionslistan i SAMSA är korrekt ifylld för att ge en tydlig bild av patientens behov. Listan bör också uppdateras regelbundet vid eventuella förändringar och nära inpå utskrivning eller planeringsmöten.
Det har framkommit önskemål om att ändra strukturen i själva SAMSA-systemet. Dessa önskemål har tagits upp på länsnivå, men för närvarande är dokumentationsstöden utformade enligt den befintliga strukturen i systemet.
Det har även framförts en fråga från en grupp om utförarna (det vill säga hemtjänsten) och om deras delaktighet i SAMSA bör öka. Hemtjänsten har den bästa kännedomen om den enskilde patienten. Detta initiativ är lovande, men det kräver att det förankras hos respektive verksamhetsledning.
Case-arbete (två olika case)
Under samverkansdialogerna fick deltagarna möjlighet att arbeta med två olika fall, ett somatiskt och ett med psykiatriinriktning.
Dokumentationen från case-arbetet visar på betydande kunskapsskillnader när det gäller både SAMSA som IT-verktyg och de länsgemensamma riktlinjerna och rutinerna. Många upplever oklarheter kring när en SIP ska genomföras och vilka ansvar som åligger olika parter.
Sammanfattningsvis är deltagarna överens om att det fungerar bra när alla parter är involverade i in- och utskrivningsprocessen samt när dokumentationen uppdateras i SAMSA vid förändringar.
Det finns en önskan om ökad delaktighet från den fasta vårdkontakten i SIP/planeringsprocessen.
Rehabiliteringens tidiga deltagande framhålls som en framgångsfaktor genom hela vårdförloppet.
Det är viktigt att informera patienten och anhöriga om utskrivningsprocessen och involvera dem i beslutsfattandet.
Många betonar behovet av kontinuerlig uppdatering i planeringsfliken.
Det finns olika tolkningar av var och när SIP bör äga rum, men majoriteten anser att ett planeringsmöte på sjukhuset underlättar hemgången och att SIP kan genomföras efter sjukhusvistelsen (i de flesta fall).
Flera grupper betonar behovet av noggrann planering redan på sjukhuset, där alla parter är involverade och där datum för gemensam SIP efter hemgång bokas in. Vikten av att fast vårdkontakt samt att rehab är delaktiga lyfts av flera.
Inom psykiatrin är det viktigt med kontakt med kurator samt att informera familjen. Det framhålls även behovet av att göra orosanmälan om man observerar att barn eller djur far illa. Det är viktigt att notera att orosanmälan för barn och djur kan dokumenteras i SAMSA även om patienten inte samtycker till planeringsmötet.
Goda exempel
Har ni något konkret exempel där ni har uppnått framgång? Ett gott exempel är när alla involverade arbetar mot gemensamma mål och aktivt använder SAMSA genom att fylla i och uppdatera information vid förändringar. Det är viktigt att få samtycke för att använda NPÖ, och att den fasta vårdkontakten är med från början i planeringsprocessen och beslutar om behovet av SIP. Det betonas att det är av största vikt att alla parter håller sig till sina ansvarsområden och samverkar effektivt.
Beskriv vad varje part gjorde bra i ert exempel:
Alla parter hjälpte varandra, vilket skapade goda relationer och ett klimat av samarbete.
Rehab rapporterade tydligt till den mottagande part.
Planeringsmeddelandet uppdaterades kontinuerligt vid förändringar, och patienten möts där hen är.
Då ges möjlighet till bra och effektiv samverakn så patient erbjuds rätt vård och en trygg samt säker hemgång.
Sammanfattning av vad som framkommit tydligast i kommentarerna som deltagare dokumenterat från sina dialoger från båda samverkansdialoger, 12 oktober samt 1 december 2022.
Gruppdialog kring borden utifrån temat: Hur vi samverkar på bästa sätt med individens delaktighet i fokus? Hur kommunicerar vi i SAMSA?
Fråga: Har ni positiva exempel på när samverkan fungerat, vilka framgångsfaktorer ser vi?
Sammanfattning från dialogerna vid borden: Det som kommer fram tydligt som framgångsfaktorer är att när det är väldokumenterat i SAMSA och att alla professioner deltar och är aktiva vid planeringen tycker många att det fungerar det bra. Även att mötena är väl förberedda och tydliga samt att alla får komma till tals vid planeringen, även att patienten är väl förberedd. Att rehab och att vårdcentralen (fast vårdkontakt) deltar i hela processen, samt att det finns resurser (planeringssjuksköterska) på vårdcentralerna som arbetar med planeringsprocessen är framgångsfaktorer.
Fråga: Vad behöver vi för information av varandra för att kunna underlätta individens resa i planeringsprocessen och säkra att individens behov och önskemål framgår?
Sammanfattning från dialogerna vid borden: Några saker som återkommer med regelbundenhet är att det är bra om samtycke för exempelvis NPÖ är klart på ett tidigt skede. Det är också genomgående att man efterfrågar fler vårdbegäran (särskilt får primärvård) och att det är en väl ifylld vårdbegäran samt även att det finns mer information i planeringen gällande hur det fungerar i hemmet innan personen blivit inlagd på sjukhus. Det är även tydligt att Rehabs deltagande i ett tidigt skede av processen och genom hela processen efterfrågas. I övrigt är det tidig, tydlig och uppdaterad information samt delaktighet från alla parter i SAMSA och i planeringsprocessen är det som behövs för att det skall fungera. Även en enkel sak som att kontaktuppgifter är ifyllda är ett önskemål från flera.
