Samordnad Individuell Plan (SIP) i Vårdsamverkan Fyrbodal

Satsning på Samordnad Individuell Plan (SIP)

Vårdsamverkan Fyrbodal har startat en projektsatsning kring samordnad individuell plan (SIP) genom att knyta två utvecklingsledare, Marianne Brindbergs och Åsa Weding, till arbetet. Projektet pågår från från 1 september 2025 till 31 maj 2026.

Syftet med projektet är att ge ett förstärkt stöd till kommunal verksamhet, regional primärvård samt specialiserad vård för att förbättra kvaliteten på SIP-processen. För våra invånare i Fyrbodal ska det i sin förlängning ge ökad delaktighet och trygghet utifrån den lagstadgade rättigheten att få en Samordnad Individuell Plan.

Utvecklingsledarna arbetar med att ta fram ett utbildnings- och stödmaterial som kommer att finnas tillgängligt för verksamheterna på denna webbplats. Webbplatsen är tänkt att ge en samlad översikt över vad SIP innebär - från individens perspektiv till lagstiftning och praktiskt genomförande av SIP-processen.

För att utveckla och testa materialet har tre verksamheter tackat ja till att fungera som testverksamheter:

Lokal Vårdsamverkansgrupp i Åmål (vård, stöd, omsorg och skola)
Palliativa enheten i NU-sjukvården
Psykos- och bipolärmottagningen i NU-sjukvården

Personer som behöver insatser och stöd från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan vara i behov av samordning. Samordnad individuell plan (SIP) är ett lagstadgat verktyg som ska användas när sådana samordningsbehov finns. SIP skapar ett gemensamt helhetsperspektiv, stärker individens delaktighet och gör det lättare att få rätt stöd vid rätt tid.

Lagstiftningen som avser SIP gäller även för privata utförare som kommunen och regionen har avtal med. Lagarna beskriver vad en SIP ska innehålla och vem som ansvarar för att kalla till ett SIP-möte.

I öppenvårdsprocessen är det den medarbetare som identifierar behovet av samordnade insatser som ansvarar för att starta SIP-processen och förbereda samt kalla till det första SIP-mötet.

Vid in- och utskrivning från slutenvården har den regionfinansierade fasta vårdkontakten särskilt ansvar för att erbjuda och skicka kallelse till berörda verksamheter, efter inhämtat samtycke från den enskilde.

För att förebygga kriser och säkerställa att rätt insatser samordnas är det en fördel att tidigt ta fram en SIP för den enskilde. Nedan visas exempel på hur det kan gå till:

Proaktiv SIP i Lerum

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Öppenvårdsprocessen och in- och utskrivningsprocessen

Öppenvård är ett samlingsnamn för vård som ges enskilda som inte är inneliggande på sjukhus. Motsatsen är slutenvård eller heldygnsvård. Öppenvårdsprocessen ska stödja ett personcentrerat förhållningssätt, kommunikation och samverkan i öppenvård kring enskilda som kräver samordnade insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Läs mer om öppenvårdsprocessen här.

In- och utskrivningsprocessen är en lagstadgad samverkan mellan slutenvård, öppenvård och kommun för att säkerställa en trygg och säker övergång för patienter som skrivs ut från slutenvården. Processen innefattar att tidigt planera patientens behov av fortsatt vård och stöd efter utskrivning, informera alla involverade parter, samt se till att alla insatser är på plats när patienten går hem. Läs mer om in- och utskrivningsprocessen här.

SIP för barn och unga

I Västra Götaland finns en särskild överenskommelse för barn och unga ”Samverkan för barn och ungas hälsa” där skolan tydligt inkluderas som jämbördig part med socialtjänst och hälso- och sjukvård i arbetet med SIP.

Läs mer via länkarna nedan:

Barn och Unga - Public_VardsamverkanVG

Överenskommelse om samverkan för barn och ungas hälsa - Vårdsamverkan i Västra Götaland

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga - Skolverket

SIP för barn och unga | Uppdrag Psykisk Hälsa