Ekonomiska aspekter
De ekonomiska aspekterna är indelade i kostnadsansvar samt kostnader och avgifter för brukare.
Kostnadsansvar
För hjälpmedel inom socialtjänst är kommunen kostnadsansvarig.
Kostnader och avgifter för brukare
Inga kostnader för nyttjande av hjälpmedel debiteras brukare från hjälpmedelsverksamhetens sida. Det är upp till varje kommun att avgöra om kommunen vill ta ut eventuella avgifter för brukaren.
Ersättning kan krävas för restvärdet av ett hjälpmedel som har förkommit eller inte kan användas längre, samt för reparationskostnader för ett skadat hjälpmedel. Varje kommunal verksamhet bedömer vilken lägstanivå som kan anses skälig för när ersättningskrav kan ställas.
Om kommunala verksamheten anser att brukaren orsakat skadan eller förlusten är det också kommunala verksamheten som bedömer och beslutar om det beror på oaktsamhet eller onormal förslitning, med hänsyn tagen till brukarens funktionsnedsättning.
Kommuner kan ställa krav på ersättning för hjälpmedel till:
- brukare/vårdnadshavare, som i sin tur ansvarar för att ta kontakt med exempelvis försäkringsbolag, färdtjänstutförare eller flygbolag. Krav på ersättning från brukare/vårdnadshavare kan bara ställas om omsorgstagaren har fått information om lånevillkoren och i särskilda fall undertecknat en låneförbindelse.
- berörd arbetsgivare, enligt skadeståndslagen, när en arbetstagare, till exempel personal på särskilt boende, i hemtjänst, personlig assistent eller skolpersonal, orsakar en skada eller förlust av hjälpmedel genom fel eller försummelse i tjänsten.
- annan, till exempel färdtjänstutförare om kommunala verksamheten och omsorgstagare kommer överens om det.
Brukaren/vårdnadshavare ska informeras om att de tar över hela ansvaret för hjälpmedlet om det på uppmaning inte återlämnas. Kommunens och försörjarens ansvar för hjälpmedlet upphör.
