Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Delat beslutsfattande

Delat beslutsfattande är en metod för att tillsammans med individen arbeta mot målet att alla beslut i vård och omsorg som rör individen, ska vara gemensamma beslut dvs. att individen, de professionella samt ev. övriga i nätverket är överens.

Om delat beslutsfattande på vardochinsats.se

I metoden delat beslutsfattande ingår att:

  • Förmedla information om alternativ.
  • Tydliggöra individens egna önskemål.
  • Fatta gemensamma beslut om behandling eller stödinsatser.
  • Lägga upp en genomförandeplan, enligt modellen delat beslutsfattande.

Delat beslutsfattande på vardochinsats.se

Genomförande

En förutsättning för att individen ska kunna göra egna val och vara delaktig i beslut om behandlingar och stöd är att individen får - och kan ta till sig - nödvändig information. Vilka alternativ som finns och vilka fördelar och risker som är förenade med dem. Hänsyn kan behöva tas till individens kognitiva funktion (minne, förmåga att fatta beslut mm) och informationen kan behöva ges vid flera tillfällen, både skriftligt och muntligt. Se insatsen Information till individer och närstående/anhöriga. Metoden för delat beslutsfattande (shared decision making) verkar för att:

  • Förbättra individens kunskap om sin egen situation
  • Minska risken för att personen avbryter vårdkontakter och därmed risken att återfalla i sjukdom
  • Ge en ökad delaktighet och ökad användning av vissa psykosociala åtgärder jämfört med enbart sedvanlig behandling
  • Minska risken för tvångsvård

Rollen som behandlare eller stödjare

Delat beslutsfattande innebär att personalen stödjer individens egen återhämtning. I den stödjande rollen ingår att:  I de fall individen har en case manager/vård och stödsamordnare är detta en av dennes centrala arbetsuppgifter.

  • Bidra med den information som patienten/brukaren behöver för att kunna fatta ett beslut. Det kan behövas klargöras hur ett beslut eventuellt kan kunna påverka andra delar i vård och stöd processen
  • Värdera patienten/brukarens kunskap lika högt som sin egen
  • Stödja individen genom hela processen
  • Involvera individens nätverk

Processen för delat beslutsfattande

Inför ett beslut om insatser, utformas stödet tillsammans med individen. Beslutsgången kan se ut så här:

  • Uppmärksamma att ett beslut behöver fattas
  • Beskriv och tydliggör de deltagande personernas roller och ansvar
  • Presentera de alternativ som finns för behandlingar och stöd
  • Informera om nytta och risker med de olika alternativen
  • Undersök individens förståelse, värderingar och förväntningar
  • Undersök om du som personal uppfattat individens information och preferenser korrekt
  • Identifiera de deltagande personernas preferenser
  • För en dialog
  • Fatta beslut som alla samtycker till
  • Planera uppföljning

Insatsen kräver vanligtvis någon form av beslutsstöd. Beslutsstöd kan vara skriftlig information om olika insatser och/eller att få träffa en person som kan berätta om en verksamhet eller visa olika hjälpmedel. Se även Information till individ och närstående/anhöriga.

Psykopedagogiska program (som t ex IMR) eller modeller för vård- och stödsamordning (Case Management, Resursgrupps ACT, Flexible- ACT), samspelar väl med arbetet för delat beslutsfattande.

SIP, Samordnad individuell plan

Om individen får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården (och ev fler aktörer) ska en samordnad individuell plan (SIP), upprättas om det finns behov av samordning. Planen formuleras av berörda verksamheter och individ tillsammans och i de fall individen inte motsätter sig det, även i samråd med anhöriga. Planen bidrar också till att integrera insatser, och tydliggöra ansvarsfördelningen. Läs mer under SIP, Samordnad individuell plan.

Material

 

Innehåll, fördjupat

Informationen som ges ska förse individen med den kunskap som behövs för att kunna ta ställning, vara delaktig och ta tillvara sina intressen. Delaktigheten rör såväl val av behandling och insatser som delaktighet i genomförandet av behandling och insatser. Individen har, oberoende tillstånd, funktionsnedsättning eller språksvårighet laglig rätt att få information och att få den anpassad efter sina individuella förutsättningar. Rättigheten styrks i lagstiftning och uttrycks i såväl Hälso- och sjukvårdslag, Socialtjänstlag och Patientlagen.

Individen har rätt att få kunskap om:

  • Sitt hälsotillstånd
  • Vilka behandlingar, hjälpmedel och stödinsatser som finns
  • Vad som praktisk kommer att göras, när det ska göras och vad individen kan förvänta sig av vem?
  • Vad insatsen ska leda till för individen?
  • Vad som förväntas av individen själv under tiden som insatsen ges?
  • Möjliga effekter av insatsen, både negativa och positiva

Anpassa informationen efter individens förutsättningar och behov

Individens tillstånd kan innebära att hens förmåga att ta till sig, komma ihåg och bearbeta information är begränsad. Svårigheterna kan vara olika stora i olika perioder, och kan variera från ett möte till ett annat.

Som stöd kan den här checklistan användas: 

  • Fråga vad individen/anhöriga vet innan du ger information
  • Ge information lite information i taget och komplettera gärna med bilder
  • Sammanfatta ofta och repetera
  • Ge gärna skriftlig information och/eller hänvisa till webbsidor, böcker, filmer
  • Sortera bort onödig information och uttala det underförstådda
  • Undvik ”småprat” och håll fokus på det som informationen gäller
  • Ge informationen på enkel svenska eller på annat språk för de som inte har svenska som sitt förstaspråk.
  • Skriftlig information ska helst vara i Klartext eller Lättläst
  • Var uppmärksam på hur informationen tas emot och förstås. Ställ gärna frågor efter mötet och vid
  • nästkommande möte
  • Följ upp och ge vid behov ytterligare information eller samma information igen

Informera på flera sätt

Individer med nedsatt kognitiv funktion kan ha en god verbal förmåga men ändå ha bekymmer med att tolka och komma ihåg information. För att öka förutsättningarna för förståelse kan den muntliga informationen behöva kompletteras med:  

  • Kognitivt stöd
    • Sammanfattande skriftlig information
    • Information med bilder
    • Påminnelser, t.ex. via sms eller larm i mobilen, inför möten mm
  • Psykopedagogisk utbildning

När syftet med informationen att ge fördjupad kunskap, förståelse och färdigheter, så krävs ofta en mer omfattande utbildningsinsats. Psykopedagogisk utbildning ger b.la. kunskap om sjukdomen och hur den påverkar den enskildes livssituation och relationerna inom familjen. Läs mer om Psykopedagogiska behandlingsprogram.

  • Språkligt stöd

För individer som inte har svenska som hemspråk krävs ofta extra förberedelse inför möten.  

Informationen kan behöva:

  • Översättas
  • Skrivas om till lättläst svenska
  • Förmedlas med hjälp av tolk  
  • Informationsbroschyrer och webbsidor

Informationsbroschyrer och hänvisning till webbsidor ger individen och närstående möjlighet att hämta in ytterligare information i sin egen takt.  

Länkar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2015/12/Fran-delaktighet-till-delat-beslutsfattande.pdf

Att arbeta med delat beslutsfattande
Grundförutsättningarna för delat beslutsfattande är att minst två personer är involverade och att alla delar samma information, liksom att samtliga deltar och överensstämmer i beslutet.
 

Centrala delar i delat besluts fattande

Sammanhang och kultur – Det måste finnas en behandlingskultur med värderingar som respekterar och har tilltro till personens egen vilja och kraft.

 

ETT VAL – det måste finnas flera behandlingsalternativ att välja mellan. En verksamhet behöver därför vara flexibel och kunna anpassa sig, såväl kring stora som små beslut.

Två experter- Delat besluts fattande bygger påå att minst två personer möts, pesonen och personal och delar all information, samarbetar och för ett jämlikt samtal. När beslut fattas görs det gemensamt.

Information – Det måste tas fram information om olika behandlingsalternativ som alla har tillgång till. Båda parterna måste värna om att den andra tagit till sig och förstått informationen.

 

Verktyg – Olika ”verktyg” behövs för delat beslutsfattande som till exempel beslutsstödjande material. Det behövs också rutiner för hur man ska gå tillväga, vilka steg som ska tas och när, en beslutsguide.

 

Stöd_ Personen behöver stöd i förberedelsearbetet och genomförandet av besluten. Såväl anhöriga, vänner, kanratstödjare, personligt ombud, personal kan då vara viktiga. Brukar- och närståendeföreningars studiecirklar och annan verksamhet fyller också sin betydelse för att stärka den enskilde. För personal måste organisationen och arbetsplatsen stöta arbetssättet med delat beslutsfattande.

 

Beslut- Beslutet som tas måste vara aktivt (dvs dokumenteras och följs upp). Ett gemensamt beslut kan även vara att inget görs. Det är viktigt att göra det tydligt vem som ska göar vad liksom diskutera vilket stöd och vilka verktyg som ska användas.

Grundkompetenser i delat beslutsfattande

Delat beslutsfattande kan sägas bestå at två delar. Dels själva processsen, alltså vilka steg man tar och rutiner för hur det går till. Och dels beslutstödjande material som till exempel beslutsguider, appar m.m.

Beslutsprocessen illustreras ofta som nedan med 9 olika steg. Stegen visar faser i samarbetet som gör att ett gemensamt och välgrundat beslut kan fattas. Processen börjar med att det tydliggörs att ett beslut måste fattas. Personen och personal går sedan igenom vilka roller var och en ska ha, de olika alternativen med för- och nackdelar och vad de inblandade tycker är viktigt att väga in i beslutet, liksom vilken nytta och vilka risker de olika alternativen har. Vidare om man har förstått innehållet, vilka värderingar och förväntningar man har, liksom vilka var och ens preferenser är. Därefter förs en diskussion om innehållet i beslutet. Processen avslutas med att ett beslut fattas med en gemensam plan för vad som ska göras härnäst och hur uppföljningen ska se ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Tydliggör att ett beslut behöver fattas

 2. Gör det tydligt vilka roller var och en har och vilka uppgifter de ska ansvara för

 3. Presentera olika alternativ

 4. Gå igenom alternativens för- och nackdelar

 5. Undersök patientens förväntningar, förståelse och värderingar

 6. Vad tycker de inblandande om alternativen

 7. Diskutera tillsammans och väg alternativen mot varandra

 8. Fatta ett gemensamt beslut, där patienten har avgörande makt

 9. Planera hur det ska genomföras och när det ska utvärderas


Senast uppdaterad: 2021-01-07 08:46