Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

SIP-processen

Här kan du läsa om SIP-processen på en övergripande nivå.

Ökad specialisering inom vård- och omsorgssektorn och mångfalden av utfö­rare, offentliga och privata, ställer höga krav på professionerna att samverka effektivt.

När flera verksamheter är involverade och ger stöd till en enskild kan det vara svårt för denne och dess närstående att veta vem som ska göra vad. Ofta vilar ett stort ansvar på personen själv och/eller närstående att samordna in­satser och vidarebefordra information mellan aktörerna.

Här kan du läsa mer om hur varje moment i SIP-processen går till. I vissa sammanhang och för vissa målgrupper skiljer sig SIP-processen åt. Det kan du läsa mer om under respektive avsnitt:

SIP för barn och unga

SIP inom psykiatrin

SIP vid in- och utskrivning från sjukhus

Vem kan starta SIP-processen?

Medarbetare inom kommun (socialtjänst,  hälso- och sjukvård samt skola) och regional hälso- och sjukvård ska starta SIP-processen när någon av dem bedömer att den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen. Andra berörda aktörer kan påtala att behov finns.
Läs mer under Stödmaterial - Andra berörda aktörer (länk)

Den enskilde och närstående kan också efterfråga ett SIP-möte och upprättande av SIP. Den enskildes och närståendes bedömning om behovet av en SIP är av stor betydelse. Att neka den enskilde en SIP bör endast ske i undantagsfall och skälet ska dokumenteras.
SIP-processen ska starta utan dröjsmål, vilket ofta innebär inom några dagar från att behovet är upptäckt och bedömt. Vid in- och utskrivning gäller annan tilläpning- Se SIP-processen vid in- och utskrivning.

Det är viktigt att den enskildes behov får avgöra när SIP-mötet hålls. Ibland kan det vara nödvändigt med ett snabbt SIP-möte, ibland kan det vara av vikt att hitta en tid som passar de som har god kännedom om den enskilde. SIP-mötet bör hållas inom tre veckor efter det att behovet är upptäckt. Inför utskick av kallelse bör en muntlig kontakt ha skett med berörda.

Exempel på när SIP kan behövas:

  • Det finns behov av insatser från de båda huvudmännen.
  • Den egna verksamheten kan inte ensam tillgodose behovet av stöd.
  • Kompetens behövs från flera verksamheter.
  • Ansvarsfördelning behöver tydliggöras.
  • Insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordning.
  • Verksamheter sinsemellan har behov av att veta vad andra gör för att kunna ge rätt stöd.
  • En person upplever att hen ”hänvisas runt”.
  • Vid utskrivning från sluten vården. Se SIP-processen vid in- och utskrivning.
  • Vid placering utanför hemmet för barn och unga. Se SIP-processen för barn och unga.
  • Stora kognitiva besvär som medför att det är svårt att planera i hemmet.
  • Komplexa situationer där flera öppenvårdsmottagningar behöver vara med i samordningen. Det kan till exempel vara en tidigare frisk patient som efter sjukdom eller trauma medför stora nyinsatta insatser och samordning kring detta.

 

Information

Den huvudman som tagit initiativ till SIP-processen ska planera mötet tillsammans med den enskilde. Det är viktigt att informera den enskilde och närstående om SIP-processen och vad SIP är.

För personer eller närstående med funktionsnedsättningar måste både informationen och processen anpassas till individen. Detta gäller för alla typer av funktionsnedsättningar oavsett om det handlar om förmågan att inhämta information, koncentrationssvårigheter, eller nedsättningar av annat slag. Se vidare under Stödmaterial - Metoder för delaktighet, Information till invånarna i Västra Götaland och på 1177 VGR (länk)

Kartläggning

För att kunna planera SIP-mötet behöver man göra en grundlig kartläggning tillsammans med den enskilde för att få en helhetsbild av den enskildes situation och preferenser. Kartläggningen ska ge svar på av av den enskildes styrkor och svagheter, den enskildes situiation på fritide/arbetet/skolan och den enskildas upplevda hälsa och behov.
Läs mer under Stödmaterial- Kartläggnings metoder

SIP-processen ska skapa delaktighet och trygghet för individen. Den enskildes och närståendes delaktighet är central igenom hela SIP-processen. Planeringen börjar med frågan: ”Vad är viktigt för dig?” (dvs. det långsiktiga målet)
Planeringen sker utifrån den enskildes situation, erfarenhet och upplevda behov, i kombination med professionens bedömning och utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Delaktighet

Planeringen handlar även om att skapa goda förutsättningar för den enskildes delaktighet, kartläggning av den enskildes styrkor och svagheter samt tydliggöra vad den enskildes själv kan ta ansvar för.

Kalla bjuda in

Utifrån planeringen kallas sedan ansvariga från de två huvudmännen och andra berörda aktörer till SIP-möte.
Syftet med SIP-mötet ska vara tydlig i kallelsen dvs. det långsiktiga målet som är det viktiga för den enskilde. I kallelsen ska även frågeställningarna vara tydliga dvs. de delmål som krävs för att nå det långsiktiga målet. Överenskom om tid och plats tillsammans med den enskilde samt på vilket sätt den enskilde vill medverka på SIP-mötet.
Läs mer under Stödmaterial- Formulera mål (länk)

Distansmöte

läs mer: VästKom Skype (länk)

Samtycke

För att kunna genomföra SIP-mötet och upprätta SIP samt möjliggöra informationsöverföring mellan huvudmännen och andra berörda aktörer (tex myndigheter), är huvudregeln att den enskilde ger sitt samtycke.

Ett samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Ett muntligt samtycke ska i första hand dokumenteras i gällande IT-tjänst, i andra hand i verksamheternas dokumentationssystem. Vid skriftligt samtycke används Mall för samtycke.
Läs mer under Riktlinjer och mallar - Mall för Samtycke (länk)

Samtycket kan aldrig vara generellt. Informationsöverföringen ska endast röra uppgifter som behövs för att samtliga ska kunna planera och utföra sina insatser. Ett samtycke är tidsbegränsat (gäller i max ett år) och den enskilde har när som helst rätt att dra tillbaka sitt samtycke.  

Den som inte kan lämna sitt samtycke ska inte fråntas möjligheten att få sina insatser samordnade i en SIP. Läs mer under Stödmaterial - Samtycke (länk)

Den som inte på något sätt lämnar samtycke till upprättande av SIP kan ändå få en samordnad individuell planering .Läs mer under Stödmaterial - Samtycke (länk)

När det gäller barn under 18 år ska barnet tillfrågas och informeras. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Om barnet inte innehar ålder och mognad är det den unges vårdnadshavare som ska ge sitt/sina samtycke. Finns två vårdnadshavare måste båda ge sitt samtycke, om båda har vårdnadsansvar. Läs mer om det under SIP-processen Barn och unga. 

SIP-mötet bör hållas inom tre veckor efter det att behovet är upptäckt. Inför utskick av kallelse bör en muntlig kontakt ha skett med berörda. Läs vidare om hantering vid in- och utskrivning. (länk till SIP-processen - in . och utskrivning)

Kallelse/inbjudan till SIP-möte ska i första hand skickas i gällande IT-tjänst, i andra hand skrivs kallelsen ut ur IT-tjänst och skickas till inbjudna aktörer som inte har tillgång till IT-tjänst. I annat fall används mall för skriftlig inbjudan, bilaga 3.
Läs mer under Riktlinjer och mallar - Mall för Kallelse (länk)

De kallade/inbjudna ska meddela vem som kommer delta på SIP-mötet. Vid förhinder ska en ersättare utses. Andra, t ex Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården, kan vara viktiga att bjuda in.
Läs mer under Stödmaterial - Andra viktiga aktörer (länk)

Närstående ska få möjlighet att delta om den enskilde vill.

Av kallelsen/inbjudan ska det tydligt framgå: 

  • Syftet, dvs det långsiktiga målet, med SIP-mötet.
  • Frågeställningar, dvs delmålen med insatser, inför SIP-mötet så att de kallade/inbjudna kan förbereda sig. 

SIP ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med SIP. Läs mer under Stödmaterail -Samtycke eller Stödmaterail -Metoder för delaktighet - Vid mötet (länk)

SIP-mötet dokumenteras i en SIP. SIP ska i första hand dokumenteras i gällande IT-tjänst i andra hand i mall Samordnad individuell plan, bilaga 4.

Mötet ska utgå från det syfte och de frågeställningar som framkom i kallelsen och utifrån det ska lång- och kortsiktiga mål tydligt framgå i SIP, där insatser för att nå målen ska beskrivas.

Vid SIP-mötet bestäms vem av huvudmännen som får det övergripande ansvaret för planen och blir huvudansvarig. Den enskildes önskemål, behov och insatsernas karaktär ska vara vägledande för vem som utses till ansvarig för planens fortsättning och uppföljning. Huvudregeln är att den huvudman som den enskilde har mest kontakt med får det övergripande ansvaret.

Det övergripande ansvaret som huvudansvarig för SIP behöver inte vara samma person som den som initierade, förberedde och kallade till SIP-mötet. Huvudansvarig för SIP är ansvarig för att sammankalla till uppföljningsmöte och har ansvaret för att följa upp de insatser som dokumenterats i SIP. Plats och datum för uppföljning ska dokumenteras i SIP.

Dokumentation

Av SIP ska det framgå:

  1. Vilka insatser som behövs.
  2. Vilka insatser respektive huvudman ska svara för.
  3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen.
  4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för SIP.


Insatserna för att nå det långsiktiga målet och delmålen dokumenteras i SIP , som gör det tydligt för den enskilde vad de olika verksamheterna ansvarar för, vad den enskilde själv ansvarar för samt vilka kontaktpersoner den enskilde har i de olika verksamheterna

Beskriv hur målen ska uppnås på kort och på lång sikt. Vad ska göras? Hur ska det göras? Frågor för att formulera konkreta mål:

  • När ska insatsen påbörjas?
  • När ska insatsen ges?
  • Hur ofta ska insatsen ges?
  • Var ska insatsen ges?
  • Vem ska utföra insatsen?
  • Läs mer om mål under Formulera mål

Under SIP-mötet klargörs vilka insatser den enskilde själv kan ansvara för samt behöver från respektive huvudman och andra aktörer för att nå sina mål. Även om insatser ska planeras tillsammans är det viktigt att komma ihåg att ingen verksamhet har rätt att besluta om någon annan verksamhets insatser. 

Inför SIP-mötet och uppföljningen är det bra att ha utsett vem som dokumenterar, om det inte är den person som har sammankallat till mötet.

Det är viktigt att dokumentationen blir förståelig, tydlig och funktionell för den enskilde/närstående och alla deltagare. Finns möjligheten att dokumentera SIP, via stor skärm eller på annat sätt, så att alla ser vad som skrivs är det att föredra.

För att SIP ska kunna komma till nytta behöver den skrivas på ett sätt som gör den personlig. Den ska kunna kännas igen som Lisas eller Kalles plan. Den behöver också vara lätt att förstå för att kunna komma till användning teamet. 

SIP ersätter inte den dokumentation som respektive huvudman och andra berörda aktörer är skyldig att göra.

Planen ersätter inte den dokumentation som behöver göras i respektive dokumentationssystem inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Den enskilde får en kopia av planen. Närstående kan också få en kopia om inte den enskilde motsätter sig detta. De samverkande parterna erhåller var¬sin kopia som förs in i respektive verksamhets dokumentationssystem.

SIP behöver inte skrivas under, men det är viktigt att sammanfatta vad man kommit fram till och fråga den enskilde om hen samtycker till planeringen.

Ibland är alla överens om de uppsatta målen och ibland inte. Om man tycker väldigt olika bör detta framgå av planen. Det är viktigt att verksamhetsföreträdarna är lyhörda gentemot individen och frågar efter dennes behov inom de olika områdena.

Genomförande av insatserna

Efter SIP-mötet ansvarar huvudmännen, berörda aktörer och den enskilde för att utföra sina insatser enligt SIP. Om den enskildes livssituation förändras väsentligt, innan den planerade uppföljningen, ska huvudansvarig för SIP sammankalla berörda och den enskilde för att följa upp arbetet.
 
 
Mata KVÅ-kod

AU124 Upprättande av samordnad individuell plan

En SIP ska alltid följas upp. Den enskildes behov och formen av insatser avgör hur och när uppföljning ska ske. Under uppföljningen utgår man ifrån upprättad SIP.

Om den den enskilde fortfarande har behov av insatser från de båda huvudmännen, ska SIP inte avslutas. Den enskilde behöver fortfarande en SIP och man reviderar tidigare SIP samt bokar ny tid för uppföljning. Har huvudmålet påtagligt förändrats och fortsatt behov från de båda huvudmännen finns, kan det finnas skäl att avsluta upprättad SIP och starta om SIP-processen.

Följ upp genom att ta reda på om målet leder rätt. Har det hänt något under vägen? Behöver vi förändra något? 

Uppföljningar kan innehålla uppgifter om:

  • Hur det går för den enskilde jämfört med tidigare uppsatta mål
  • Ny information eller ändrade omständigheter, exempelvis skolbyte eller ny adress
  • Har de inblandade genomfört de insatser de åtagit sig enligt planen? 
  • Har insatserna givit önskad effekt på kort och lång sikt?
  • Behövs annan insats?
  • Behövs annan aktör?

Mata KVÅ-kod

AW010 Uppföljning av samordnad individuell plan

SIP-processen avslutas:

  • När den enskilde inte längre har behov av insatser från båda huvudmännen för att nå det långsiktiga målet.
  • När nya behov av insatser från de båda huvudmännen inte förväntas uppstå inom den närmaste tiden.
  • När den enskilde drar tillbaka sitt samtycke.

Det är viktigt för alla involverade, såväl den enskilde samt övriga aktörer, att få veta när SIP inte längre gäller.
När SIP avslutas ansvarar var och en, för att detta dokumenteras i respektive verksamhets doku­mentationssystem.
Utvädering?

Ta reda på om det blev som det var tänkt. Hur är det nu? Har målen nåtts? Hur går vi vidare? Nya mål? Behöver planen revideras? 
Det är viktigt vid avslut att den enskilde och närstående vet vart man vänder sig om behovet av SIP skulle uppstå igen.


Senast uppdaterad: 2020-08-21 15:18