Samtycke
Här kan du läsa om samtycke i olika situationer.
Företrädare med fullmakt
En person kan upprätta en fullmakt där någon utses att företräda personen i till exempel frågor som rör SIP och olika insatser.
Fullmakten gäller bara så länge som personen själv kan ta in, förstå och meddela egna beslut.
Om personen vill att någon annan ska kunna fatta beslut om vård- och stödinsatser när personen själv inte längre kan besluta själv kan istället en framtidsfullmakt vara ett alternativ, se under rubriken Framtidsfullmakt nedan.
Generalfullmakt
I början av demenssjukdomen är det bra att skriva en generalfullmakt. Personen som får fullmakten har då rätt att sköta fullmaktsgivarens ekonomiska angelägenheter, praktiska ärenden samt bevaka personens intressen.
Fulllmakten gäller enbart så länge som personen själv kan ta in, förstå och meddela egna beslut.
Om personen vill att anhöriga eller någon annan ska kunna fatt beslut även i ett senare skede av sjukdomen kan istället en framtidsfullmakt vara ett alternativ, se under rubriken Framtidsfullmakt nedan.
God man
En god man som förordnats för att hjälpa en person med att bland annat få rätt vård och stöd ska hjälpa personen i dennes beslutsfattande, men den som fått en god man bestämmer fortfarande själv. Den gode mannen behöver huvudpersonens samtycke för att kunna bestämma om vård- och stödinsatser för personen.
Förvaltare
Den som fått en förvaltare bestämmer inte längre själv, utom när det gäller vissa personliga frågor. Som personliga frågor räknas till exempel hur man vill bo och behandling inom hälso- och sjukvården. Förvaltaren ska bistå med information, råd och stöd för att hjälpa personen att bestämma, även i personliga frågor.
Framtidsfullmakt
Sedan den 1 juli 2018 finns lagen om framtidsfullmakt. Enligt den lagen kan en person ge någon annan fullmakt att i framtiden företräda denne.
Fullmakten blir aktuell då personen varaktigt och i huvudsak inte kan företräda sig själv på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande.
Framtidsfullmakten träder i kraft efter ett beslut av tingsrätten.
Den som företräder någon med en framtidsfullmakt kan samtycka till att en SIP upprättas. Företrädare med framtidsfullmakt kan ansöka om stöd enligt socialtjänstlagen eller LSS samt ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Den som företräder någon med framtidsfullmakt kan hjälpa den personen när det gäller hälso- och sjukvård och tandvård, men inte samtycka till hälso- och sjukvård eller tandvård i den personens ställe.
Menprövning
Det finns också fall där menprövning kan medge att information delas utan personens samtycke.
Menprövning kallas det när man prövar om personuppgifter kan röjas utan att det är till men för den som uppgifterna rör eller dennes närstående. Huvudregeln är att en menprövning ska göras innan uppgifter om en patient får lämnas ut.
Undantag från denna regel finns om uppgiftsskyldighet föreligger enligt lag eller informationsöverföring får ske på grund av särskild bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Prövningen bör göras av någon som har god överblick över den totala situationen.
Undantag gäller som huvudregel om patienten samtycker till att uppgifterna lämnas ut. Det gäller dock inte om det finns uppgifter om annan person, till exempel anhörig, i journalen. Då måste vanlig menprövning göras.
Det är vanligtvis den för vården ansvarige läkaren eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska som ansvarar för att menprövning har gjorts innan sekretessbelagda uppgifter lämnas ut.
Varje vårdgivare är skyldig att ha rutiner för vem eller vilka som har rätt att på vårdgivarens uppdrag fatta ett beslut om utlämnande av patientuppgifter.
Presumtivt samtycke
När man som personal informerar en patient om kommande vårdåtgärder, till exempel en remiss, och patienten inte protesterar, förutsätts att patienten har gett sitt samtycke till att nödvändigt journalmaterial överförs med remissen. Detta är ett exempel på så kallat presumtivt samtycke.
Offentlighets- och sekretesslagen gäller inte för enskilt bedriven hälso- och sjukvård. Här gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen
