Kallad eller inbjuden

Framgår syfte och frågeställning tydligt av kallelsen?

Av kallelsen/inbjudan ska det tydligt framgå:

• Syfte med SIP-mötet, varför mötet behövs och den enskildes långsiktiga mål.
• Frågeställningar som ska tas upp på mötet och vad de kallade/inbjudna kan bidra med för att nå det långsiktiga målet.

Utifrån det långsiktiga målet krävs det av dig att du funderar på vad din verksamhet kan bidra med. Det är viktigt att du inför mötet förbereder dig och vid funderingar tar kontakt med den person som kallat till SIP-mötet.

Det är viktigt att du har förberett svar och skaffat mandat/beslut om det är aktuellt.

När den enskilde inte är känd hos en verksamhet

I det fall personen inte är känd hos en verksamhet är det upp till huvudmannen, som mottagit kallelsen, att avgöra vem som ska medverka på SIP-mötet. Skyldigheten att medverka på SIP-mötet gäller då huvudmannen och inte en enskild verksamhet.

• Om en verksamhet fått en kallelse och inte är rätt instans så åligger det verksamheten att inom huvudmannen hitta rätt instans/verksamhet.
• Den verksamhet som är kallad kontaktar den som skickat kallelsen för att klargöra behovet och meddelar därefter vem och från vilken instans/verksamhet som kommer att delta på SIP-mötet.
• Om den som mottagit kallelsen till SIP-mötet inte hittar någon annan som ska delta, åligger det mottagaren av kallelsen att delta på mötet.
• Om personen inte har någon pågående vårdkontakt inom regional hälso- och sjukvård är det vårdcentralen som kallas till mötet.
• Om personen inte har något beviljat stöd eller insats inom kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst är det mottagningsenhet eller liknande som kallas till mötet, om det finns.

Uppmärksamma behov, starta SIP-processen och delta - de olika rollerna

Socialtjänst och hälso- och sjukvård

Vem som helst som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller regional hälso- och sjukvården har uppmärksammat ett behov av samordning av insatser kan och ska ta initiativ till att SIP upprättas. Det kan en­dast ske med den enskildes samtycke.

Detta gäller alla inom kommunens socialtjänst exempelvis myndighetsen­het, öppenvård, råd och stöd eller behandlingsenhet. Insatser som ges enligt lagen om vård av unga (LVU), lag om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och lag om vård av missbru­kare i visa fall (LVM) omfattas också av SIP-lagstiftningen.

Det gäller alla inom regionens hälso- och sjukvård både inom den slutna och öppna vården, exempelvis vårdcentral, specialistmottagningar såsom psykiatri, rehabilitering, geriatrik och mödra- och barnhälsovård. Även sam­organiserade verksamheter som till exempel beroendemottagningar tillhör aktörerna med skyldighet att initiera SIP vid behov.

Alla dessa aktörer har också en skyldighet att delta i SIP när de blir inbjudna.

I samband med lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller ovanstående även kommunal hälso- och sjukvård.

Interna aktörer

En person kan ibland ha kontakt med eller behöva stöd från flera olika en­heter inom kommun och region. Då kan personal från samma huvudman men från olika verksamheter behöva delta i samordningen.

Privata vårdgivare och utförare

Det finns också ett flertal regionsfinansierade privata aktörer inom vård och omsorg och de omfattas också av reglerna i denna lagstiftning och ska därmed också ta initiativ till och delta i arbetet med SIP. Dessa representeras till exempel av assistansbolag, privata sjukvårdsenheter, behandlingshem.

Utökat ansvar

Ovan benämns de aktörer som lagstiftningen reglerar. I Västra Götaland gäller även Överenskommelse om Samverkan för barn och ungas hälsa, som innebär att skolan (samtliga förskole- och skolformer, elevhälsan), socialtjänst och hälso- och sjukvård är jämbördiga parter när det gäller att upptäcka behov av SIP.

Åtagandet innebär därför samma skyldighet för skolan, som för socialtjänst och regional hälso- och sjukvård, att vid upptäckt behov ta ansvar för att starta SIP-processen, dvs. förbereda, kalla/bjud in till SIP-möte, genomföra SIP-möte, upprätta SIP, följa upp och avsluta.

Uppmärksamma behov, efterfråga och delta - de olika rollerna

Den enskilde

Den enskilde kan själv efterfråga en SIP och då bedömer hälso- och sjuk­vårdspersonal, skolan alternativt socialtjänstpersonal behovet och kallar till en SIP. I förarbeten till lagstiftningen sägs att det bara är i undantagsfall som någon ska nekas en SIP vilket innebär en långtgående skyldighet att tillmötesgå den enskilde.

Närstående

Närstående kan efterfråga en SIP och även delta, men bara om den enskilde samtycker. Det kan exempelvis vara en partner, barn, släktingar, vänner eller andra viktiga personer i den enskildes liv.

Personligt ombud, god man, förvaltare

Personligt ombud, god man och förvaltare bistår och företräder ibland en­skilda och det brukar vara naturligt att involvera dessa i arbetet med SIP. En förvaltare kan efterfråga SIP och även ge samtycke samt företräda den en­skilde och delta i arbetet. En god man kan också göra detta, men då enbart med personens samtycke. Personligt ombud agerar enbart på uppdrag av personen.

Andra viktiga aktörer

I socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens skyldighet ingår att, tillsam­mans med den enskilde och eventuellt dennes närstående, identifiera vilka andra aktörer som kan vara viktiga att bjuda in till samverkan för att upprätta en SIP.

Av lagstiftningen framgår att alla relevanta aktörers insatser ska framgå av SIP. Det kan handla om insatser från såväl föreningar, privata aktörer med mera. Dessa aktörer bör bjudas in när det be­döms viktigt, men de har inte en skyldighet att delta i arbetet med SIP. Om någon aktör avböjer sin medverkan, kan det vara bra att ändå försöka samla in relevant information om vilka insatser som pågår. Detta görs med hjälp av samtycke.

Aktörer som själva inte omfattas av socialtjänstlagen eller hälso- och sjuk­vårdslagen kan också uppmärksamma socialtjänsten eller hälso- och sjukvår­den om de upptäcker att behov av samordning behövs. De har ingen lagstad­gad skyldighet att initiera eller kalla till en SIP utan ansvaret att bedöma om SIP behövs faller på de aktörer som omfattas av SoL eller HSL.

Här följer exempel på viktiga samverkansaktörer som kan vara viktiga att bjuda in men inte omfattas av lagstiftningen.

Försäkringskassan

Försäkringskassan har ett samordningsansvar för den som har en nedsatt ar­betsförmåga på grund av sjukdom.

Arbetsförmedlingen

För den som är i rehabiliteringsprocess kan Arbetsförmedlingen vara en vik­tig aktör. Arbetsförmedlingen erbjuder olika former av stöd vid anställningar.

Kriminalvård och Frivård

Såväl Kriminalvården som Frivården kan vara viktiga aktörer i arbetet med samordnad individuell plan, om personen har kontakt med dessa.

Arbetsgivare

När den enskilde har en arbetsgivare är dennes representant en aktör i reha­biliteringsprocessen och därför viktig att involvera i arbetet med SIP.

Utbildningsinstanser

Om personen studerar och har behov av samordnade insatser från såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård är den verksamhet där de studerar ofta en viktig aktör att involvera i arbetet med planen. Det kan handla om olika former av gymnasieutbildningar, högskolor, folkhögskolor och yrkeshögskolor med flera. Vissa av dessa utbildningsformer har särskild avsatt stu­denthälsa, medan andra inte har det.

Väntjänst

Inom väntjänsten finns engagerade privatpersoner som frivilligt delar med sig av sin lediga tid för att hjälpa andra medmänniskor. På så sätt bidrar de till att bryta ensamhet och isolering och sätta guldkant på tillvaron. Väntjänsten organiseras på olika sätt inom den ideella sektorn.

Undersök kontakter

Undersök alltid vilka kontakter som finns runt den vuxne och gör en bedöm­ning av vilka av dessa som bör kallas till SIP.