Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Samverkansprojekt i Södra Älvsborg tar ett krafttag kring suicidprevention

Publicerad:

I Södra Älvsborg har en välförankrad aktivitetsplan satt suicidprevention på agendan och gett förutsättningar för att kommunerna ska komma igång med ett suicidpreventivt arbete. Här delar de med sig av sina erfarenheter för att starta upp implementera och systematisera suicidpreventivt arbete inom befintlig verksamhet - i en film!

En sjuksköterska som kan psykisk ohälsa och en projektledare från kommunalförbundet som är en fena på projektledning sattes samman för att ta ett sammantaget grepp om suicidprevention i Södra Älvsborg. Deras olikheter blev en framgång i Södra Älvsborgs krafttag kring suicidprevention.Nationella statsbidrag blev motorn till att starta upp ett projekt på delregional nivå med både ett kommunalt och ett regionalt perspektiv som grund.

Projektledarna är Robert Hugg som är sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri och som annars jobbar på vårdcentral, och Mikael Szanto som är projektledare på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.

Till filmen!

De lokala behoven blev utgångspunkt för aktivitetsplan

De började arbetet med en omfattande omvärldsbevakning och en behovsanalys.

- Det var viktigt att vi förankrade våra insatser och ha det kopplat till de lokala behoven. Första halvåret hade vi möte med olika nätverk och verksamheter för att fånga upp behoven. Vi hade möten, bland annat med nätverk för socialchefer, skolchefer och elevhälsochefer. Andra möten vi har haft är våra lokala ledningsgrupper för närvårdssamverkan, frivilligorganisationer, räddningstjänsten och psykiatrin, säger Robert Hugg.

Med behovsanalysen som utgångspunkt satte de ihop en aktivitetsplan med aktiviteter som också knyter an till den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention

Två fokus: handlingsplaner och utbildning

Aktivitetsplanen har haft två fokus: att stötta kommunerna i framtagande av lokala handlingsplaner samt att öka kunskapsnivån om suicid i Sjuhärad.

- Precis som med HLR, hjärt- och lungräddning, vill vi att man på årlig basis ska ha utbildning. Vi tog kontakt med olika verksamheter och gjorde ett utkast på en rutin som man kan använda sig av om man vill. Idag är det många verksamheter som har implementerat detta, säger Robert Hugg

Idag har alla kommuner en handlingsplan

Idag finns en arbetsgrupp i varje kommun som jobbar med framtagande lokala handlingsplaner.

- När vi började var det ett fåtal av de åtta kommuner som hade påbörjat arbete i kring suicidprevention. Genom att stötta processen, föra nära dialog och hållit i olika workshops är flera färdiga med sina planer, säger Robert Hugg

Projektet har gett effekter - suicidprevention på agendan

Projekttiden är ännu inte slut och en uppföljning ska påbörjas under hösten 2022. Men om man redan nu sneglar på vilka effekter projektet har gett går det se några saker.

Utöver att varje kommun har en plan för att arbeta systematiskt och långsiktigt ser projektledarna även en ökad kunskapsnivå.

- Genom att utbildningsinsatser har folk blivit lite mer medvetna om suicidprevention. Också vad man kan göra om man märker att någon i ens närhet mår dåligt. Kursdeltagarna har fått kunskaper som tillåter dem att rycka in och ge första hjälpen till dem som drabbas, tills de kan få professionell hjälp, säger Mikael Szanto

Det viktiga arbetet med suicidprevention tar inte slut bara för att projektet tar slut.

- Vi är här för att bygga upp en struktur som är hållbar över tid, så på något sätt måste vi ta hand om de här frågorna vid avslutat projekt också, säger Mikael Szanto.

Framgångsfaktorer att lära av

  1. Ha med personer hela vägen som har beslutsfunktioner, till exempel i styrgrupp i projektet.
  2. Förankringen och behovsanalysen har dels fått med personer som jobbar konkret med frågan ute i kommunerna, dels gett viktiga inspel till arbetet.
  3. De olika ingångarna hos projektledarna. Dels att de har olika bakgrund och kompetens som kompletterar varandra, dels att de representerar både regionen och kommunerna i våra olika yrkesroller.

Se filmen och prata om den hos er

Använd det underlag för dialog som vi tagit fram för att skapa mervärde, ge inspiration och stöd för er som är i starten av arbete för att ta fram en lokal handlingsplan för suicidprevention.

Underlag för dialog handlingsplan för suicidprevention

Läs mer om suicidprevention i Södra Älvsborg

Suicidprevention - Närvårdsamverkan Södra Älvsborg (vardsamverkan.se)

Handlingsplan för Suicidprevention 2020-2025 i Västra Götaland

Ett gott exempel från Södra Älvsborg

Hej! Idag ska vi få ta del av ett delregionalt exempel på hur man jobbarmed suicidprevention utifrån den
länsgemensamma handlingsplanen i Västra Götaland som utgångspunkt. Det projektledarna Mikael och Robert, som driver det regionala arbetet i
Sjuhärad. De har bland annat tagit fram en delregional av plan för suicidprevention.
Vi ska få höra mer av deras arbete. Så jag hälsar er varmt välkomna! Ni får presentera er själva.

Tack så mycket! Mitt namn är Mikael Szanto och jag jobbar som projektledare på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.
Kommunalförbundet är en politiskt styrd samverkansorganisation som samlar de åtta kommunerna i Sjuhärad. Min tjänst är uppdelad på lite olika projekt. Jag lägger ungefär en halvtid i arbetet med suicidprevention.

Jag heter Robert Hugg och jag arbetar som sjuksköterska och har specialistutbildning i psykiatri. I vanligt fall så arbetar jag
på en vårdcentral med psykisk ohälsa. Under tiden som projektet om suicidprevention pågår är jag anställd på 50 % av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.

Jättebra och kul att ni vill vara med idag jag är så klart nyfiken på vad bakgrunden var till ert projekt i det delregionala
arbetet. Men också vad starten på arbetet var. Vill ni beskriva det?

Det har kommit statsbidrag kring psykisk ohälsa och suicidprevention. Här i vår delregion beslutades då att de skulle
användas på delregional nivå. Vi tog ett krafttag från vår sida. Då anställdes både jag och Robert som projektledare. Det var en väldigt bra lösning för vi har helt olika ingångar i det här projektet. Jag har kommunperspektivet i och med att jag jobbar på kommunalförbundet och Robert som kommer från vårdcentraler och är anställd av närvårdssamverkan har regionensperspektiv in i det här arbetet. Egentligen fanns tveksamhet hos båda två när vi skulle ge sig in i det här projektet. Jag var lite orolig och tveksam eftersom jag inte har erfarenhet att jobba med vård- och hälsofrågor tidigare. Jag vet att du också hade lite tveksamheter Robert.

Jag hade också tveksamheter då jag inte har någon erfarenhet kring projektarbete, Jag tänkte att vi ordnar ett möte med
Mikael. Vi träffades och efter det mötet märkte vi att vi kompletterar varandra väldigt bra. Han och erfarenheter kring projekt och jag har erfarenhet kring fysisk psykisk ohälsa och suicid.

Det låter som en bra kombination med både ett kommunalt och regionalt perspektiv och tillsammans. Det här arbetet har ju
föregåtts av en hel del förankring och och planering, när ni tillträdde som
projektledare. Vad inledde ni arbetet med?

Inledningsvis började vi med en massiv omvärldsbevakning och en behovsanalys. Det var viktigt att vi förankrade arbetet
och våra insatser och ha det kopplat till de lokala behoven. Första halvåret hade vi möte med olika nätverk och verksamheter. Vi fångade upp behoven. Vi hade möten, bland annat med chefsnätverk som är kopplade till Boråsregionens kommuner. Det var socialchefer, skolchefer, och elevhälsochefer. Andra möten vi har haft är våra lokala ledningsgrupper för närvårdssamverkan, frivilligorganisationer, räddningstjänsten, psykiatrin. Bara för att nämna några.

Det är en bred omvärldsbevakning och förankring som ni har gjort. Efter den här omvärldsbevakningen, hur gick ni vidare
därifrån?

Då tog vi utgångspunkt i behovsanalysen och också väldigt mycket från den länsgemensamma handlingsplanen. Utifrån
det satte vi sedan ihop en delregional aktivitetsplan. Samtliga aktiviteter i aktivitetsplanen knyter an till den länsgemensamma handlingsplanen. Men vi tog utgångspunkt i de lokala behoven sett under behovsanalysen. Jag ska inte gå igenom hela aktivitetsplanen, men har haft två fokus. Det ena delen har varit att stötta kommunerna i framtagandet av deras lokala handlingsplaner. Det andra delen har varit att öka kunskapsnivån om suicid i Sjuhärad. Vi har arbetat mycket med ett antal olika utbildningsinsatser, bland annat first aid mental health, Första hjälpen för psykisk hälsa och YAM, Youth aware of mental health, en utbildning för barn och unga. Även SIP. Vi har haft en hel del olika insatser kring utbildning. 

En annan aktivitet vi haft är suicidprevention i Svensk sjukvård, SPISS. Den är kort. Den har tre moduler och är webbaserad. Precis som med HLR, hjärt- och lungräddning, vill vi att man på årlig basis ska ha utbildning. Vi tog kontakt med olika verksamheter och gjorde ett utkast på en rutin som man kan använda sig av om man vill. Idag är det många verksamheter som har implementerat detta.

Fantastiskt! Ni har gjort väldigt mycket, dels genom den här delen av planen, men också genom att stödja kommunerna nämnde ni tidigare. På vilket sätt stödjer ni kommunernas arbete?

Vi har stöttat kommunerna i huvudsak genom att föra nära dialog med var och en utav de kommunerna som vi träffar. När vi började var det ett fåtal av de åtta kommuner som hade påbörjat arbete i kring suicidprevention. Idag finns en arbetsgrupp i varje kommun som jobbar med framtagande lokala handlingsplaner. Flera är faktiskt färdiga med sina planer. Vi har stöttat processen genom att föra nära dialog och hållit i olika workshops. Framgångsfaktorer tror vi är att vi har funnits på plats och haft dialog med chefer och nyckelpersoner, vilket har lett till att det blir fart på arbetet när kommunerna startat upp sina interna processer. En kommun var färdig med sin handlingsplan då vi började. Det tror vi också varit som en inspiration för de andra.

Vad fantastiskt långt ni har kommit under den här projekttiden, 1,5 år. Ni har gjort otroligt mycket och i ert område. Vad ser ni som nästa steg i arbetet?

Nu under höst -22 så kommer vi arbeta mycket med att följa upp de insatser som har genomförts inom ramarna för projektet. Det kommer bland annat att handla om att vi stämma av med kommunen hur det går med implementering av deras lokala handlingsplaner. Men också ska vi se över
utfallet av de olika utbildningsinsatser vi genomfört. Vi också börjat föra diskussioner i projektgruppen om vi i projektet ska leva vidare efter projektets slut. Där är alltid en utmaning när man jobbar i projekt. Hur ska det leva vidare? Det viktiga arbete med suicidprevention tar inte slut bara för att projektet tar slut. Utan vi är här för att bygga upp en struktur som är hållbar över tid, så på något sätt måste vi ta hand om de här
frågorna vid avslutat projekt också.

Det är precis som du säger. Det här är ett långsiktigt arbete som det tar tid att bygga upp. Det är ett område som fortsatt behöver prioriteras, absolut. Ni har haft ett brett uppdrag. Vilka effekter förväntar ni er av arbetet?

Som du nämner, var det ett väldigt brett uppdrag och då kan det nästan bli lite svårt att se var det lett för specifika effekter. Men den kanske största effekten är, det som Robert var inne på. Det har fått upp suicidprevention på agendan. Vi har fått i gång arbetet i kommunerna och det talas väldigt mycket mer omsuicidprevention i olika nätverk och grupper som vi har igång. Det tror jag är väldigt viktigt första steg i arbetet. Det har också bidragit konkret till att kommunerna i Sjuhärad har handlingsplaner för suicidprevention och det hoppas jag leder till att våra kommuner arbetar mer systematiskt och långsiktigt. På sikt hoppas att det sammantaget ska leda till minskade suicidtal. Men där finns det såklart väldigt mycket arbete
kvar att göra och detta är väl någonstans bara början som vi har dragit i gång. Om vi ska försöka vara lite mer konkreta så vill jag nämna utbildningsinsatserna. Genom att erbjuda utbildningsinsatser har folk blivit lite mer medvetna om suicidprevention. Också vad man kan göra
om man märker att någon i ens närhet mår dåligt. Kursdeltagarna har fått kunskaper som tillåter dem att rycka in och ge första hjälpen till dem som drabbas, tills de kan få professionell hjälp. Eller också bidragit till att öka medmänniskors möjlighet att lära sig att hålla motiverande samtal och hjälp med konkreta råd och tips på hur man lotsar rätt vid en akut situation. Det är de stora delarna som vi ser som effekt i det här projektet.

Väldigt konkret och bra tänker jag. För visst är det så att börja med att människorna får en ökad förståelse är
väldigt viktigt i arbetet. Jag är nyfiken på om ni under processens gång har stött på några utmaningar eller svårigheter som ni skulle vilja delge?

Det har vi gjort. Vi har märkt att det kan ta tid från idé till beslut. Vi har inget beslutsmandat, så vi har gått många
rundor för att få igenom olika aktiviteter. Ibland har man fått ligga på utan att få svar. Så där ser vi väl att det har varit vissa utmaningar och
svårigheter.

Som jag sagt tidigare så tycker jag ni har gjort ett fantastiskt arbete som både inkluderar delregionala
aktiviteter men också i att stödja kommunernas lokala handlingsplaner genom de aktiviteter som ni har planerat.Det här stärker även det lokala och
det regionala arbetet, vilket jag tror är väldigt framgångsrikt. Har ni några medskicka till andra som jobbar med suicidprevention? Vad ser ni för framgångsfaktorer och för ett framgångsrikt arbete?

Det är tre saker jag vill lyfta och skicka med. Först och främst har det varit att vi haft med oss personer hela vägen som
har beslutsfunktioner som vår styrgrupp i projektet. Har suttit personer på ledningsnivåer och de har varit väldigtpositiv och stöttande. Men sen ska jag också säga att det som vi var inne på inledningsvis med förankringen och behovsanalysen har också varit väldigt viktig. Då har vi dels fått med personer som jobbar konkret med frågan ute i kommunerna och vi fick också väldigt mycket viktiga inspel till arbetet. Som har varit en grund för att vi ska kunna arbeta med det. Sist men inte minst så får jag nämna att min och Roberts olika ingångar i projektet också betyder väldigt mycket. Dels att vi har olika bakgrund och kompetens och kompletterar varandra väldigt bra, men också att vi representerar både vården och kommunerna i våra olika yrkesroller. Så de tre framgångsfaktorerna skulle jag verkligen vilja skicka med till de som ska arbeta med liknande insatser.

Tack snälla för vi fick ta del av ert arbete. Det är väldigt inspirerande och ni har gjort ett ordentligt och genomarbetat arbete och skapat goda förutsättningar för fortsatt arbete i er delregion. Tack så jättemycket!

Tack!

 

Ska ni ta fram en lokal handlingsplan? Se hit!

Underlag för dialog handlingsplan för suicidprevention.pptx

Dialog skapar mening och stärker motivationen

Använd det här underlaget efter att ni sett filmen om ett gott exempel på suicidpreventivt arbete.

Konsten att tänka tillsammans

De goda exemplen och frågorna i det här underlaget är tänkt att vara inspiration och stöd för er som är i starten av arbete för att ta fram en lokal handlingsplan för suicidprevention.

Bild med texten Ett gott exempel från Karlsborg

Ska ni ta fram en lokal handlingsplan? Se hit!

Att ta fram en lokal handlingsplan är ett av flera mål i den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention. Vi samlar goda exempel på hur arbetet med en handlingsplan för suicidprevention ser ut runt om i Västra Götaland. Hoppas det kan vara inspirerande i ert arbete!


Publicerad:
Senast uppdaterad: 2022-07-04 13:35