Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Karlsborgs kommuns suicidpreventiva arbete – ”Inget vi ska omvärdera år för år”

Publicerad: Uppdaterad:

Karlsborg har arbetat fram en väl förankrad och långsiktig riktlinje för att arbeta med suicidprevention i kommunen. Här delar de med sig av sina erfarenheter för att starta upp implementera och systematisera suicidpreventivt arbete inom befintlig verksamhet - i en film!

Inom ramen för länsuppdraget använder vi oss av ett koncept med filmer för att sprida goda exempel. Tanken är att inspirera och stimulera till att ta fram en lokal handligsplan för suicidprevention. Karlsborgs kommuns arbete är den första i raden av en serie goda exempel.

Till filmen!

"Inget som ska omvärderas år för år"

Jessica Havsmon, medicinskt ansvarig sjuksköterska Karlsborgs kommun och Ann Norling Gustafsson, foklhälsostrateg Västra Götalandsregionen har processlett och samordnat arbetet kring suicidprevention i Karlsborgs kommun. Arbete som inleddes redan 2019 ledde fram till att en riktlinje för det suicidpreventiva arbetet antogs i kommunfullmäktige i Karlsborgs kommun maj 2021.

- Det är inget vi ska omvärdera år för år utan det blir en strategi vi ska arbeta med under ett paraply med psykisk hälsa, säger Ann Norling.

Den lokala kontexten

Att skapa långsiktighet och systematik har varit viktigt från start

- Vi ville att det skulle bli en implementering av det suicidpreventiva arbetet under själva framtagandet av strukturen. Det vill säga att få med medarbetare i arbetet redan från start, säger Jessica Havsmon som betonar att den lokala kontexten har varit ledande.

- Vi gjorde en inventering av vilka åtgärder och aktiviteter som bedrevs inom kommunen och utformade arbetet utifrån de luckor vi såg, säger Ann Norling

Bred representation och förankring av riktlinjen

Riktlinjen för suicidprevention har förankrats inom hela den kommunala organisationen. Detta genom att initialt ha med en bred representation från samtliga förvaltningar. Förvaltningarna har med tiden förstått att de har ett ansvar och en roll i det suicidpreventiva arbetet. Vilket är en förutsättning för att det suicidpreventiva arbetet ska bli en del av ordinarie arbete.

Vi tog fram ett förslag till processen för arbetet som redogjordes för förvaltningsledningen i kommunen. Den innehöll olika delar som medarbetarenkät och dialogdagar med nyckelpersoner från kommun, region samt civila samhället, säger Ann Norling.

Hon fortsätter:

- Alla förvaltningar har utsett en ansvarig funktion för det suicidpreventiva arbetet. Varje nämnd och förvaltning ansvarar för att prioritera och implementera den lokala riktlinjen samt årligen ta fram en åtgärdsplan och se över och eventuellt revidera rutiner.”

Fortsatt arbete i tvärsektoriell arbetsgrupp

Arbetet kommer fortsätta inom kommunens förvaltningar men också i den tvärsektoriella arbetsgrupp som bildats vilken innehåller representanter från samtliga förvaltningar. Gruppen kommer att träffas med kontinuitet under året. Under 2022 kommer arbetsgruppen fokusera på att identifiera utbildningsnivå i verksamheterna.

Ann Norling Gustafsson, foklhälsostrateg beskriver ”att arbetsgruppen ökar möjligheten för tvärsektoriell samverkan vilket är viktig då arbetet berör många”.

Erfarenheter att lära av

  • Omvärldsspana! På nationell nivå finns exempelvis hemsidor som Folkhälsomyndigheten och respi.se, en sida med rekommendation för suicidpreventiva insatser.
  • Börja inte för stort, då blir det lätt oöverskådligt.
  • Utgå från den lokala kontexten!
  • Inventera vilka åtgärder och aktiviteter som finns idag och utgå från det. Fyll i luckorna!
  • Få med medarbetare och olika funktioner från start - implementering redan under framtagandet av strukturen.
  • Utse ansvariga! Det ger långsiktighet och engagemang.

Se filmen!

Handlingsplan för Suicidprevention 2020-2025 i Västra Götaland

Ett gott exempel från Karlsborg

Malin: Hej! Jag heter Malin Frisk och jobbar som länssamordnare suicidprevention. Ett uppdrag som tar sin utgångpunkt i den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention i Västra Götaland. Mitt arbete handlar om att stödja och följa arbetet inom området i länet genom bland annat sprida goda exempel.

Ett gott exempel som jag vill lyfta när det gäller lokala handlingsplaner är Karlsborgs kommun. Därför har jag bjudit in representanter från kommunen för att ni ska få berätta om handlingsplansarbetet. Ni har gjort ett gjort ett systematiskt och väl förankrat arbete inom hela den kommunala organisationen men också i samarbete med civilsamhället, något som skapar goda förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt suicidpreventivt arbete.

Jag säger hej och välkommen till Karlsborg kommuns representanter Jessica och Ann. Ni får presentera er själva.

Jessica: Jag heter Jessica Havsmon och arbetar som med medicinska ansvarig sjuksköterska i Karlsborgs kommun.

Ann: Jag heter Ann Norling Gustafsson och är folkhälsostrateg anställd av Västra Götalandsregionen. Jag stöttar Karlsborgs kommun i frågor som rör folkhälsa och social hållbarhet.

Vi får väl passa på att tacka för att vi får möjligheten att sprida hur arbetar och hoppas det kan vara stöd för någon annan.

Malin: Som jag nämnde inledningsvis har ni tagit fram en lokal handlingsplan för suicidprevention, precis som man önskar att man gör vad gäller den länsgemensamma handlingsplanen.

Jag skulle vilja att ni börja med att beskriva vad som var starten på ert arbete?

Ann: Det startade egentligen redan för tre år sedan när Kommunfullmäktige beslutade att anta den länsgemensamma handlingsplan psykisk hälsa. Därefter gjordes en inventering av vilka åtgärder och aktiviteter som bedrevs inom kommunen och handlingsplan utformades utifrån de luckor vi såg.

Vi har också gjort nedslag i statistiken. När man tittar på Karlsborg och har vi jämförelsevis med andra kommuner höga suicidtal. Vi både har och haft högre suicidtal. Det har även visat höga tal gällande psykisk ohälsa.

Jessica: När den Länsgemensam handlingsplan suicidprevention var på remissrunda hösten 2019 fick jag som MAS och Ann som folkhälsostrateg i uppdrag att skriva ihop ett svar från Karlsborgs kommun. Det var då som vi började titta på hur andra kommuner tagit sig an området.

 

Malin: Det låter som att det var olika delar som ledde fram till arbetet med riktlinjen. Vill ni beskriva hur ni har gått till väga för att ta fram den?

Ann: Precis som Jessica nämnde har vi tittat på hur andra kommuner har tagit sig an området, exempelvis hur handlingsplaner varit utformade, eller om man bedrivit någon annan aktivitet.

Vi började omvärldsspana på nationell nivå exempelvis hemsidor som Folkhälsomyndigheten och respi.se, som är en sida med rekommendation för suicidpreventiva insatser.

Jessica: Men vi behövde arbeta så det passade den lokala kontexten i Karlsborg och vi ville också att det skulle bli en implementering av suicidpreventiva arbetet under själva framtagandet av strukturen. Det vill säga att få med medarbetare i arbetet redan från start. Vi ville också att det skulle vara systematiskt och långsiktigt.

Ann: Vi tog fram ett förslag till processen för arbetet som redogjordes för förvaltningsledningen i kommunen. Den innehöll olika delar som medarbetarenkät och dialogdagar med nyckelpersoner från kommun, region samt civila samhället.

Så förvaltningar har bidragit till hur riktlinjen har utformats men grunden är tagen ur nationella och regionala styrdokument. Riktlinjen antogs sedan i Kommunfullmäktige i somras 2021 och anledningen till att vi kallar det för riktlinje är för att detta passade in i Karlsborgs styrdokument men också för att det ska vara ett styrdokument för långsiktighet och struktur i kommunens arbete.

Malin: Ni beskriver ett brett engagemang och bred förankring men ni visar också på vikten av den lokala kontexten i arbetet. Ni kallar det för riktlinje istället för handlingsplan för att den ska passa in i er struktur. Efter att riktlinjen antogs i Kommunfullmäktige hur har ni arbetat vidare?

Jessica: Vi vill betona att vi inte startat från noll, mycket arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid pågick i organisationen men det behövde identifieras och systematiseras vilket vi nu utifrån riktlinjen kan arbeta med.

Ann: Utifrån riktlinjen ska alla förvaltningar utse en ansvarig funktion för det suicidpreventiva arbetet. Dessa ansvariga funktioner bildar en temporär arbetsgrupp med dessa ansvariga funktioner där jag som folkhälsostrateg är samordnande och därigenom stötta förvaltningarnas arbete. Jag är utsedd av kommunchefen att delta i det delregionala nätverket så en kunskapsöverföring från nationell och regional nivå sker till det lokala arbetet.

Varje nämnd och förvaltning ansvarar för att prioritera och implementera åtgärder utifrån riktlinjens prioriterade områden. Förvaltningarna ska årligen upprätta en åtgärdsplan och utforma eller revidera rutiner. Dessa behöver göras kända bland sina medarbetare. Den kommunövergripande uppföljning av arbetet sker årligen via folkhälsorådet.

 

Malin: Ni har tänkt in det mesta allt från implementering till uppföljning. Vad är nästa steg i arbetet?

Ann: Jag samlar arbetsgruppen för att stämma av hur arbete löper på med rutiner och åtgärdsplaner samt identifiering av utbildningsbehov i verksamheterna. Eftersom man både på nationell och regionalnivå betonar vikten av kunskapshöjande insatser är det prioriterat att under 2022 genomföra utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa och suicidprevention. Arbetsgruppen för psykisk hälsa och suicidprevention kommer under 2022 sammankallas fyra gånger.

Jessica: Vi tänker också att riktlinjen ska presenteras och diskuteras i de olika lokala vårdsamverkansgrupperna i kommun.

Malin: Ni har gjort en väl förankrad riktlinje. Vilka effekter förväntar ni er av arbetet med denna?

Jessica: Vi vill naturligtvis få en ökad kunskap och förståelse i hela organisationen för ämnet och arbetet kring psykisk ohälsa.

Ann: Sen tänker vi att arbetsgruppen ökar möjligheten för tvärsektoriell samverkan vilket är viktigt då arbete berör många och ska vi förbättra den psykiska hälsan behövs ett samarbete i dem här frågorna.

Riktlinjen ska också bidra till att vi arbetar systematiskt och långsiktigt med psykisk hälsa och suicidprevention. Det är inget vi ska omvärdera år för år utan det blir en strategi vi ska arbeta med under ett paraply med psykisk hälsa.

Malin: Som sagt ni har lagt grunden för ett långsiktigt och hållbart suicidpreventivt arbete i er kommun. Av erfarenhet vet jag att det är många kommuner i länet som står i startgroparna för att starta ett liknande arbete med lokal handlingsplan. Jag undrar har ni några medskick till dem?

Jessica: Att inte tänka så stort. Då blir det lätt oöverskådligt. Börja från grunden med att stämma av vad kommunen redan har och se till att få med flera funktioner från start för att sen kunna arbeta sig uppåt.

Ann: Precis som du säger Jessica, att man har med sig flera funktioner från start är viktigt för det långsiktiga. Att i implementeringen ha med sig flera funktioner som är ansvariga för arbetet. Och att man genom det här får till en strategi i kommunen. Det är jätteviktigt att ha med många från start.

Malin: Är det något mer ni vill tillägga? Annars vill jag bara tacka oerhört mycket att ni ville berätta om ert fina arbete. Det ska bli intressant att följa.

Ann: Tack!

Jessica: Tack!

Underlag för dialog handlingsplan för suicidprevention.pptx


Publicerad:
Uppdaterad:
Senast uppdaterad: 2022-03-08 14:38