Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet Hoppa till chatbot

Parternas ansvar

VGR ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården.  

Kommunen ska under hänsynstagande till den enskildes ansvar för sin situation inriktas på att främja den enskildes ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.  

Personer med psykisk funktionsnedsättning

Målgruppen Personer med psykisk funktionsnedsättning består av personer, oavsett ålder, med psykisk funktionsnedsättning som har svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Det kan handla om exempelvis lindring/medelsvår depression, akut stressyndrom eller anpassningsstörning. Svårigheterna kan ha funnits över tid, ibland sedan födseln. För vissa personer är funktionsnedsättningen varaktig och livslång.

Länets kommuner och VGR har antagit en gemensam överenskommelse om samverkan för barns och ungas hälsa. Målgruppen för denna är alla barn och unga, till och med 20 år, som behöver samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter inom VGR och kommunerna.

Regionens ansvar

  • Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och uppmärksamma behovet av tandvård.
  • Erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som är skrivna i VGR och som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård inom VGR.
  • Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, förutsättningar och behov av anpassning

Kommunens ansvar

  • Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter.  
  • Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten.  
  • Utreda och utfärda biståndsbeslut på grund av psykisk funktionsnedsättning: 
    • Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. 
    • Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. 
    • Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. 
  • Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov.
  • Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera.
  • Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation.  

Personer med missbruk och beroende

Målgruppen Personer med missbruk och beroende omfattar personer, oav­sett ålder, med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkal­lande medel, läkemedel eller dop­ningsmedel samt spel om pengar.

Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men le­der också till ökad risk för fysisk ska­da. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare obe­roende av mängd, eftersom narkotika­innehav/bruk är kriminaliserat.

Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/eller somatiska samtidigt. Samsjuk­lighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psy­kisk sjukdom och vid missbrukspro­blem. Personer med samsjuklighet lö­per en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död.

Både kommunen och VGR har ett an­svar för att tidigt identifiera samsjuk­lighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat.

Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna.

Regionens ansvar

  • Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser.
  • Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
  • Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd.
  • Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård.
  • För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av.
  • Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar.
  • Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar.

Kommunens ansvar

  • Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter.
  • Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten.
  • Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem:
    • Utredning och bistånd/insats enligt SoL.
    • Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt Lag med särskilda bestämmelsen om vård av unga, LVU.
    • Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM.
  • Erbjuda stöd till boende och sysselsättning.
  • Arbeta med återfallsprevention.
  • Ge motiverande och familjeorienterade insatser.
  • Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation.
  • Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem.
  • Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
  • Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk.

1.3  Placering utanför hemmet (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård)
Hem för vård och boende, HVB-hem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom soci­altjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfäl­ligt boende som ger möjlighet till av­lastning för anhöriga eller rehabilite­ring för individen.

En placering utanför hemmet görs då det bedöms vara nödvändigt utifrån personens behov, antingen efter en ansökan från den enskilde (SoL) eller efter en bedömning av socialnämnden utifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, SoL, LVU eller LVM med placering på HVB eller Statens institutionsstyrelses, SIS, institutioner.

Skiljelinjen mellan huvudmännens ansvar i lagstiftning är inte alltid tydlig. I realiteten har många personer behov och svårigheter inom flera livsområden. Ofta besväras personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk även av somatisk ohälsa och psykosocial problematik. Insatserna ska präglas av ett helhetsperspektiv och av att flera insatser kan göras samtidigt. Behovet kan därmed omfatta ett brett spektrum av vård och stödinsatser, som faller inom både det sociala och det medicinska området.

1.3.1      Gemensamt ansvar

Båda huvudmännen ska utgå från den enskildes bästa med målet att vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin fysiska och psykiska hälsa samt funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer.

Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpas­sade vård- och stödinsatser.

En gemensam process för hantering av ansvar vid placering är central när den enskilde har behov av insatser från både kommun och region.  Dessförinnan ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda samt att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering utanför hemmet.  Resurser i närmiljö/Västra Götaland ska alltid övervägas före placeringar utanför regionen, för att resurserna på bästa sätt ska tillgodose den enskildes insatsbehov samt skapa förutsättningar för kontinuitet. I vissa fall kan det dock vara till den enskildes fördel att placering sker utan hänsyn till geografi, då kvalitet och inriktning på insatsen kan väga tyngre.

1.3.2      Regionens respektive kommunens ansvar

Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till.

Regionen har alltid ansvar för läkarinsatser, oavsett boendeform, och har dessutom ansvar för övriga sjukvårdsinsatser i boendeformerna HVB, Familjehem och Hem för viss annan heldygnsvård. Personer som har behov av fortsatta insatser, och som placeras i boenden, ska därmed inte avslutas hos aktuell verksamhet inom sjukvården. Ansvaret för den enskildes sjukvårdsinsatser kan aldrig förläggas till boendet.

Varje huvudman ansvarar för bedöm­ning, utredning, insatser och uppfölj­ning utifrån sitt uppdrag.

Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna. Båda huvudmännen har också rätt att träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Denna rätt omfattar enbart det ansvarsområde som respektive huvudman ansvarar för enligt gällande lagstiftning. 

1.3.3      Gemensam planering

Inför en placering, där båda huvud­männen är delaktiga, ska en samord­nad individuell plan, SIP, så tidigt som möjligt upprättas där ansvarsfördelning tydliggörs.

I de fall den enskilde inte vill delta i en SIP kan hen ändå lämna samtycke till samverkan mellan huvudmännen. I dessa fall ska en plan upprättas för hur ansvar fördelas mellan huvudmännen, enligt mallen för SIP.

Vid placering ska särskilt beskrivas:

·       målsättning med placeringen och planerad placeringstid.

·       den enskildes behov och önskemål.

·       respektive huvudmans och parts an­svar för de insatser som ska utföras och på vilket sätt detta tillförsäkras individen.

·       hur skola/sysselsättning tillgodoses.

Då placering sker akut ska en gemensam planering genomföras skyndsamt. Huvudmännen har ett gemensamt ansvar att omgående komma överens om en tillfällig ansvarsfördelning. Den enskildes behov av insatser ska alltid säkerställas.

1.3.4      Överenskommelse om kostnadsansvar

I de fall då det kan bli fråga om att insats utförs av annan än huvudmännen är huvudregeln att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till vars och ens ansvar. Detta oavsett om insatser­na utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Avtal och insatser som även omfattar den andra huvudmannens ansvarsområde ska föregås av ett godkännande från denne, för att kostnadsansvar ska uppstå.  

Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen.

I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå:

·       respektive huvudmans och parts an­svar för de insatser som ska utföras.

·       hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses.

·       fördelning av kostnader i kronor el­ler procent.

·       tidsperiod 

Då placering sker akut bör kost­nadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostna­den för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fast­ställts.

Oenigheter som uppkommer vid upprättandet av överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, ska lösas i linjeorganisationen. Det innebär att chefer i respektive verksamhet/organisation har i uppdrag att i samverkan hitta en lösning. Parterna har gemensamt ansvar för att via SIP, eller annan gemensam plan, omgående komma överens om tillfällig kostnadsfördelning i väntan på lösning. Det beslut som slutligen fattas i linjeorganisationen kan innebära en justering i efterhand.

I de fall den enskilde är i behov av både so­cialtjänstinsatser och hälso- och sjuk­vårdsinsatser, och fördelningen mellan dessa är oklar, kan huvudmännen dela på kostnaden. Detta görs då utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kom­munen två tredjedelar av placerings­kostnaden (33% VGR, 67% kommun), om inget annat är överens­kommet. Denna schablon ska användas restriktivt och enbart i de fall då kostnadsfördelningen är oklar och inte på annat sätt kunnat definierats.

1.3.5      Uppföljning av placering

Uppföljning av den enskildes place­ring ska ske gemensamt och regelbun­det av huvudmännens berörda verk­samheter.

När den enskildes behov förändras ska parterna göra nya bedömningar om, och hur, kostnadsfördelningen ska justeras. 

Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insat­ser göras.

1.3.5.1 Process för gemensamma aktiviteter för planering och uppföljning vid placering

Följande processbild beskriver de för huvudmännen gemensamma aktiviteter för planering och uppföljning vid placering. Den beskriver inte respektive huvudmans enskilda ansvar i processen.

 

1.4  Personer i psykiatrisk tvångsvård
En person som lider av en allvarlig psykisk störning och som motsätter sig nödvändig vård kan bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. En person som lider av en allvarlig psykisk störning och som begått brott kan, i stället för att dömas till kriminalvårdspåföljd, dömas till rättspsykiatrisk vård.

Båda vårdformerna påbörjas alltid i sluten vård men kan omvandlas till öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) via beslut i förvaltningsrätt. Förvaltningsrätt stipulerar de särskilda villkor som den enskilde ska följa utanför sjukhuset. En samordnad vårdplan som beskriver olika parters insatser ska justeras av psykiatri och kommun. 

En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård.  Det ska även vara klarlagt att den regionfinansierade öppna vården är tillgänglig för den enskilde. 

Kommunens betalningsansvar inträder om den enskilde inte får de insatser som han eller hon har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i frivillig slutenvård enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30).

1.4.1      Regionens ansvar

·       Utföra behandling i slutenvård enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård,

·       LPT, och Lag om rättspsykiatrisk vård, LRV.

·       Besluta om permission från sluten tvångsvård.

·       Planera och samordna med andra aktörer vid permission från sluten tvångsvård.

·       Ansöka hos förvaltningsrätten om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.

·       Genomföra samordnad vårdplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen.

·       Utföra behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.

·       Presenterar för förvaltningsrätten en justerad (undertecknad av parterna) samordnad vårdplan där planerade insatser från olika huvudmän regleras.

·       Föreslå förvaltningsrätten de särskilda villkor som den enskilde ska rätta sig efter vid öppen vårdform.

·       Erbjuda en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen.

1.4.2      Kommunens ansvar

·       Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av Samordnad vårdplan.

·       Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård.

·       Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.

·       Kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen.


Senast uppdaterad: 2021-05-19 13:42