SIP - samordnad individuell plan

Nedan följer information om arbetet med samordnad individuell plan, SIP, både gällande bakgrund, lagstiftning samt frågor och svar. Svaren på frågorna kommer i huvudsak från SKL/Psynkprojektets tolkningar av lagstiftningen.

Mallar för Västbus SIP och utbildning om SIP finns längst ner på sidan.

Bakgrunden till arbetet med SIP

I januari 2010 trädde nya bestämmelser i kraft i både hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. Bestämmelserna innebar att kommuner och landsting skall ingå överenskommelser om samarbetet kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessutom ska landsting och kommuner, tillsammans med patient och närstående, upprätta en individuell plan när det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. Läs mer kring dessa bestämmelser här: Cirkulär 09:66 SKL

SIP är en av många åtgärder där målet är att förbättra vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Samverkan är ett medel för att åstadkomma detta. Samverkan kan ske exempelvis genom överenskommelser såsom Västbus i Västra Götaland, gemensamma möten och gemensam dokumentation vilket SIP är ett exempel på. Att skriva en SIP är alltså inte ett mål i sig utan ett verktyg för att åstadkomma en god vård och omsorg som är anpassad till individens behov. Inom vård och omsorg för vuxna är SIP ett välkänt arbetsredskap, bland annat genom utbildningssatsningar såsom Case Manegement samt Vård- och stödsamordning. Dessa utbildningar innehåller oftast både bakgrund kring lagstiftningen, en metod för samverkan genom nätverksmöten samt intervjumaterial som verktyg för att åstadkomma en SIP som genomsyras av brukarstyrning.

På barnsidan har SIP haft mindre genomslag. Den nationella PRIO-satsningen har därför satt ljuset på SIP via de prestationsmedel (statliga stimulansmedel) som betalats ut till kommuner och landsting sedan ett par år. På vissa ställen i regionen har man även börjat arbeta med att ta fram ett koncept för barn och ungdomar liknande Case Manegement eller Vård- och stödsamordning. Syftet har då varit att väva samman lagstiftning, Västbus riktlinjer, nätverksmöten som metod och SIP som verktyg för att främja brukarfokus även gällande barn/unga och deras vårdnadshavare.

Webbutbildning om SIP

I Västra Götaland finns riktlinje, mallar och material samt en webbutbildning framtagen i ett samarbete mellan VästKom och Västra Götalandsregionen. Se länk nedan!

Vad är SIP?

SIP är en förkortning av samordnad individuell plan och är ett verktyg för att förbättra samverkan kring barnet/ungdomen. Arbetet syftar till att:

  • Tidigt erbjuda samordnade insatser
  • Identifiera vad barnet behöver
  • Samordna insatser mellan verksamheter
  • Försäkra sig om att såväl familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår eller planeras
  • Lättare kunna följa barnets framsteg
  • Säkerställa att barnets och familjens behov av stöd blir tillgodosett

I SIP:en skall barnets behov av insatser tydligt framgå, vem som svarar för dem, vilka åtgärder/insatser som skall vidtas av andra aktörer och vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Dokumenten kan se olika ut i sin utformning, men skall alltid innehålla denna information.

Varför finns SIP?

Den som är i behov av sammansatt stöd möter en mängd olika människor i olika yrkesroller som sinsemellan kanske aldrig träffas eller utbyter information trots att det skulle gagna brukaren. Det kan handla om att avlasta brukaren/anhöriga från informationsbördan, men också om att skapa en gemensam bild av situationen, att dela kunskaper, samordna insatser så att de inte motverkar varandra samt gemensamt följa upp om situation blir bättre och diskutera vad som annars krävs för att den ska bli det. En SIP ska klargöra vem som gör vad och när det ska ske.

Vad är det för skillnad på en SIP och andra planer, exempelvis en genomförandeplan?
Den samordnade individuella planen skiljer sig från andra planer eftersom den utöver att klarlägga behov av insatser, även syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen och eventuella övriga aktörer. Genomförandeplaner, åtgärdsplaner etc. är verksamheternas egna planer, medan SIP är ett gemensamt dokument som ger en kortfattad överblick av brukarens alla insatser.

Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga krav är uppfyllda såsom angivits i lagstiftningen. En SIP behöver med andra ord inte följa någon särskild upprättad mall för att enligt lagens mening räknas som en SIP.

När skall en SIP upprättas?

När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska en individuell plan upprättas om de bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet ska påbörjas utan dröjsmål, det vill säga inom några dagar.

Vem kan initiera arbete med SIP?

En SIP enligt lagens mening inkluderar socialtjänst och hälso- och sjukvård. Dessa verksamheter, liksom individen själv, kan föreslå att en SIP görs. Skollagen talar däremot inte om SIP men även om de inte har en lagstadgad skyldighet att upprätta SIP så har de en lagstadgad skyldighet att samverka. I Västra Götaland inkluderas dock även skolan i de fall SIP handlar om Västbus målgrupp; barn och unga med sammansatt psykisk och social problematik. Den gemensamma handlingsplan som ska skrivas vid Västbussamverkan motsvarar en SIP. Det finns heller inga hinder att i andra sammanhang än Västbus även inkludera skolan så länge brukaren/vårdnadshavaren vill det – skillnaden är lagen inte kräver det.

Brukarfokus – navet i arbetet med SIP

SIP utgår från brukaren och kallas ibland för "brukarens plan". En SIP görs således inte om brukaren/vårdnadshavare motsätter sig det. Den ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Därför är det viktigt att barnets och/eller föräldrarnas synpunkter tillvaratas både vid kallelse till Västbusmöte och under själva mötet. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Det kan exempelvis vara far- och morföräldrar, kompisar och andra viktiga personer i familjens eller den enskildes liv.

Vårdnadshavaren ska ges möjlighet att delta i såväl planeringen som mötena. Barnet/den unge kan också delta beroende på ålder och mognad. Barnet kanske har önskemål om vem som ska finnas med som stöd. Det är också viktigt att någon tar ansvar för att förklara vad parterna kommit överens om.

SIP i förhållande till Västbus

Då lagändringen trädde i kraft 2010 fanns i Västra Götaland redan den länsövergripande överenskommelsen om samverkan genom Västbus och verktyget gemensam handlingsplan som en del av denna överenskommelse. Numera används dock SIP även som ett verktyg generellt i arbetet med barn och unga, även för de personer som inte omfattas av riktlinjerna i Västbus.

Mer information kring SIP här hos Vårdsamverkan i Västra Götaland.

Mer info finns också hos Uppdrag psykisk hälsa, om SIP för barn/unga.

Webbutbildning

Öppna webbutbildningen i webbläsaren Internet Explorer. 

Webbutbildningen kräver även att din webbläsare har Flash Player installerat. Hämta Flash här.

Senast uppdaterad: 2018-06-05 16:36