Tänk om vi hade pratat med varandra

– en studie som vill undersöka hur samverkan fungerar runt enskilda personer

Målet för samverkan är en sömlös vård, men hur upplevs det för den enskilda?

Studien 

Studien har utgått från åtta personers upplevelse av vården. Samtliga åtta bodde i Lidköpings kommun och hade en psykisk ohälsa som lett till ett flertal inskrivningar i psykiatriska heldygnsvård. En genomgående ambition har varit att lyfta blicken från det lokala perspektivet och göra resultaten generaliserbara. Det har också blivit de intervjuades ambition, även om deras berättelse mest utspelar sig i Lidköpings kommun, psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Lidköping, sjukhuset i Falköping och vårdcentral i Lidköping/Falköping. Vi har intervjuat fem av de åtta personerna individuellt. Bortfallet på tre personen berodde på att två av dem inte hade möjlighet att delta under intervjuperioden. En person tog sitt liv i perioden mellan kontakt/medgivande till undantag från sekretess och intervjutillfället, vilket visar på allvarligheten i dessa personers tillstånd. Under intervjuerna ombads personerna att beskriva sina vårdkontakter och berätta om ett tillfälle då de blivit inlagda och hur situationen varit innan utskrivning och efter hemgång. Personerna fick också reflektera över vad som skulle kunna bidra till bättre bemötande, ökad säkerhet och minskat behov av heldygnsvård.De intervjuade önskar att deras erfarenheter och berättelser ska bli hörda så att den vård som ges till dem och till andra i liknande situation ska bli så bra som möjligt.För var och en av dessa åtta personer fick anställda som mött personerna i sitt yrke göra en kartläggning tillsammans. De blev -  för ett tillfälle - ett kartläggningsteam bildat av anställda från kommun, primärvård, öppenvårdspsykiatri och heldygnspsykiatri som kände personen. De åtta kartläggningsteamen fick reda på vilken 6-månadersperiod som skulle kartläggas. Innan kartläggningstillfället förberedde de sig genom att läsa journalanteckningar (för varje verksamhet fanns markörer utvalda) och prata med kolleger. Under kartläggningstillfället lades sedan ett pussel där varje verksamhet fyllde på med händelser i kronologisk ordning för den givna perioden. ”2 mars ringde A till oss och…” ”Utskriven från oss på avdelningen 10 mars” ”Kom till oss på dagsjukvården samma eftermiddag” och så vidare. Kartläggningarna kompletterades med uppgifter från den somatiska akutsjukvården.Under kartläggningstillfällena var alla deltagare angelägna om att visa en så rättvisande bild som möjligt. Det fanns en tydlig önskan om att utveckla bemötande och vård för den enskildes bästa. De anställda upplevde ett stort lärande i processen. Den egna verksamhetens förberedande journalgranskning gav insikter. Den gemensamma kartläggningen synliggjorde fler sidor av den person man gemensamt kartlade. Personerna blev mer hela. Dessutom gav kartläggningen en kunskap om och förståelse för andra verksamheter. Felaktiga förväntningar kunde rättas till och tankar om bemötande utvecklas. Rapportens titel ”Tänk om vi hade pratat med varandra” är vald utifrån den insikt som ofta uttalades när kartläggningsteamen summerade sina kartläggningar.

 Viktiga lärdomar från intervjuerna 

Verksamheter kan utveckla och använda interna och externa kommunikationsmöjligheter för kunskapsöverföring på ett mer systematiskt sätt. Information/dialog/samordnad planering/gemensamma kartläggningar kan bli självklara och användas. Incitament för att göra det kan erhållas genom de anställdas personliga erfarenhet av hur kommunikation kan ske och vilken nytta den kan göra. En systematisk, och av de anställda upplevd som trygg och självklar, kommunikation bygger broar mellan anställda/verksamheter och nyanserar bilden av personen och hens situation och leder därmed till ökad professionalism i vård och bemötande. Och till en mer sömlös vård.  

Rekommendationer 

I rapporten finns fem rekommendationer för utveckling mot en mer sömlös vård. I de citat från intervjuade och från kartläggningarna som finns med i rapporten, finns många frön till ytterligare utveckling. Rekommendation sex är därför att läsa hela rapporten och ta vara på de tankar som uppkommer. 

Spridning 

Studien har föredragits/ska föredras för

  • Företrädare för ledningen inom socialtjänst, primärvård, öppenvårdspsykiatri och psykiatrins heldygnsvård i Lidköping. Där har man valt att ta vara på studiens resultat genom att arbeta vidare i Trepartsgruppen
  • Biträdande sjukhusdirektör, SkaS
  • Vårdsamverkansgruppen vuxna psykiatri och missbruk
  • Trepartsgrupper/Vårdsamverkan vuxna psykiatri och missbruk
  • Politisk styrgrupp för omställningsarbetet i SkaS
  • Politisk styrgrupp för psykiatri på SkaS
  • Socialcheferna i Skaraborgs
  • Nätverket för chefer inom kommunernas socialpsykiatriska verksamheter
  • Ledningsgruppen för öppenvårdspsykiatrin i Falköping
  • Personal på avdelning Allmän2, heldygnsvården, SkaS Falköping
  • FoU Skaraborg
  • De personer som deltagit i studien, både intervjuade och anställa

Studien har bidragit till ett förslag om gemensamt arbete i form av Integrerat arbetssätt i Skaraborg inom ramen för vårdsamverkansstrukturen.

 Tack

 Många personer och verksamheter har bidragit till studiens genomförande. Tack till var och en av er!

 Ing-Britt Eriksson och Kerstin Söderlund

Processtöd
Vårdsamverkan vuxna psykiatri och missbruk


Senast uppdaterad: 2018-05-30 17:00